Frälsningsarméns sociala arbete

Frälsningsarméns sociala arbete Redan från FA:s start i Sverige fick Hanna Ouchterlony och hennes medarbetare kontakt med de fattiga i Stockholm. Det var inte ovanligt att de första frälsningsofficerarna tog emot hemlösa i sina bostäder. Ganska snart öppnades hem för prostituerade kvinnor, härbärgen och skyddshem för frigivna fångar och hemlösa. Artilleriofficeren Herman Lagercrantz och hans fru Hedvig Lagercrantz anslöt sig till FA och Hedvig blev ledare för den sociala verksamheten för kvinnor. Hon fick god hjälp av dalkullan Elisabet Liljegren. Slumstationer öppnades över hela landet. Sverige hade en utbredd slum vid sekelskiftet 1900 och behovet av bl.a. barnhem och barnkolonier, äldrevård och hemtjänst var stort. Intressant att notera är att kommendör Karl Larsson introducerade utbildning för hemsystrar på 1930-talet långt innan kommunal hemtjänst fanns. Vårdhemmet Kurön, en ö i Mälaren intill Björkö med Birka, öppnades 1912 och blev troligen ett av de allra första behandlingshemmen för alkoholskadade. Allt sedan 1940-talet fungerar skolhemmet Sundsgården på Svartsjölandet utanför Stockholm. FA:s sociala verksamhet bestod under en följd av år av tre enheter: Kvinnliga sociala arbetet, Manliga sociala arbetet, och Arbetet bland döva och synskadade. Under 1980-talet sammanfördes dessa tre enheter och FA:s socialtjänst bildades. En strävan efter samordning mellan kårer och socialtjänst finns under 2000-talet. Under FA:s första tid använde William Booth en slogan för att presentera den målsättning man hade: "Soup, Soap and Salvation" (soppa, tvål och frälsning). Det går inte att predika för den som är hungrig och fryser om fötterna, sade han. Bättre levnadsförhållanden banar väg för evangeliet. Även i ett välfärdssamhälle som Sverige behövs denna praktiska kristendom. År 1896 samordnades den återvinningsverksamhet som fanns till Myrorna.