S
S:t Johannes
S:t Johannes eller S:t Johannis, MK, återkommande namn på metodistkyrkor i Sverige, t.ex. i Alingsås, Eskilstuna, Falköping, Falun, Halmstad, Jönköping, Karlstad, Midsommarkransen, Säffle och Uppsala.
S:t Lukas
S:t Lukas, tidigare S:t Lukasstiftelsen, bildades 1939 av personer i olika människovårdande yrken – läkare, präster, socialarbetare – med förankring i olika kristna kyrkor och samfund i Sverige.
Socialarbetaren Ebba Pauli, medicine professorn K.H. Giertz och metodistprästen Göte Bergsten kom 1939 att dela sina erfarenheter av att möta människor inom sina yrkesområden. De fann att deras erfarenheter och kunskaper vad gäller synen på människan som en helhet (ande, kropp och psyke) berikades när de delade dessa med varandra. Det blev fröet till S. Namnet hämtades från evangelisten Lukas i Nya testamentet som av tradition anses ha varit läkare.
S. är i dag ett förbund med en rikstäckande organisation med 32 lokalavdelningar varav 30 samtalsmottagningar. S. kommer från en kristen och psykodynamisk grundsyn men möter idag människor med olika livsåskådningar och behov, för att bistå med främst psykoterapi och krisstöd men också med handledning och konsultation.
Redan från början var det viktigt att medverka till utbildning av människor verksamma inom vården och under 1940-talet utvecklades en av landets första utbildningar i psykoterapi, det som i dag heter S:t Lukas utbildningsinstitut. När staten införde legitimation för psykoterapeuter under mitten av 1980-talet bidrog det till att psykoterapiutbildningen breddades och fördjupades för att uppfylla samhällets krav. Idag är S:t Lukas utbildningsinstitut en institution inom Ersta Sköndals högskola och bedriver legitimationsgrundande utbildningar i Stockholm, Göteborg, Lund och Luleå.
Dessutom bedrivs själavårdsutbildningar för präster, pastorer och andra församlingsarbetare liksom psykosociala utbildningar för människor inom social omvårdnad, och dessa utbildningar är alltjämt en del av S:s helhetstänkande. Under åren har S. också erbjudit handledarutbildningar inom psykoterapi, själavård och psykosocial behandling.
S:t Lukasstiftelsen
S:t Lukasstiftelsen, S:t Lukas.
S:t Paul
S:t Paul, återkommande namn på metodistkyrkor i Sverige, t.ex. i Stockholm, Kalmar och Filipstad.
S:t Peter
S:t Peter eller S:t Petri, MK, återkommande namn på metodistkyrkor i Sverige, t.ex. i Stockholm, Göteborg, Gävle och Helsingborg.
sabbat
sabbat, SDA, beteckning på den sjunde dagen, lördagen, som vilodag, enligt 1 Mos 2:2 och 2 Mos 20:8-11.
sabbatshållare
sabbatshållare, troende som håller sabbaten, dvs. lördagen, för att vara den mest korrekta dagen i veckan för att fira gudstjänst. I Sverige är t.ex. medlemmar i SDA s.
sabbatsskola
Sabbatsskolläxa
Sabbatsskolläxa, bibelstudiehäfte inom SDA. Utgiven varje kvartal. S. innehöll ett studium av ett bibliskt tema eller en bibelbok, användes som studiematerial under sabbatsskolan och har alltid varit gemensam för alla medlemmar i SDA världen över. Fanns först i Svensk Advent Härold, senare i separat häfte. En version för barn utgavs också, Sabbatsskolläxan för barn.
Sabbatsskolläxan för barn
Sabbatsskolläxan för barn, kvartalstidskrift SDA 1939-1957. Föregicks från 1905 av tilltryck i Missionären, och enskilt häfte 1926-1939. Följdes av Bibelstudium för sabbatsskolan B, för barn, 1958-1975 och Bibelkul – Uppladdningen – Mini Bibelkul från 2000. Används i sabbatsskolan.
Sabbatsskolläxan för vuxna
Sabbatsskolläxan för vuxna, tidskrift SDA 1946-1957, fortsattes av Bibelstudium för sabbatsskolan.
Sabbatsskolläxor för äldre
Sabbatsskolläxor för äldre, kvartalstidskrift SDA 1919-1939. Följdes av Sabbatsskolläxan för vuxna 1946-1957, och Bibelstudium för sabbatsskolan A, för vuxna, 1958-1971, därefter av Bibelstudium med nytt från missionsfälten 1973-1978. Bibelstudium från och med 1979 innehåller även "Missionsbrevet". Används i sabbatsskolan.
sabbatstid
sabbatstid, SDA, tiden från solnedgången på fredagen till solnedgången på lördagen.
sakrament
sakrament, (lat. sacramentum, "pant" eller "trohetsed"), högtidlig kristen symbolhandling som förmedlar Guds nåd. S. anses konkretisera evangeliernas budskap. I evangelisk-luthersk, lågkyrklig tradition, liksom inom MK, erkänns endast dopet och nattvarden som verkliga s. eftersom de är de enda som instiftats av Jesus själv. Detsamma gäller i reformert tradition. I baptistiska rörelser som SB och PR anses dock dopet snarare vara en bekännelsehandling än ett s.
Salaqi/Saratsi
Salaqi/Saratsi, SAM:s missionsstation och barnhem i Inre Mongoliet, Kina, där verksamheten inleddes 1903 av Elisabet och Otto Öberg. Arbetet fortsattes efter Elisabet Öbergs död 1930 av bland andra Matilda och Filip Malmvall men avbröts av politiska skäl 1949.
Salige Ludvig
Salige Ludvig, Ludvig Gustafson.
Salige Manne
Salige Manne, Emanuel Lind.
Salt & Ljus
Salt & Ljus, bokförlag i Haninge som startade 1979 efter den abortdebatt som fördes på 1970-talet. Utgivningen har framför allt gällt debattböcker eller böcker inom ämnen som evangelisation, undervisning och bibeltrohet.
Salt – barn och unga i EFS
Salt – barn och unga i EFS, namn på EFS barn- och ungdomsförbund sedan 2005. S. organiserar barn och unga inom framför allt EFS men har också medlemsgrupper i Svenska kyrkan. På riksnivå arrangerar S. läger för barn, tonåringar och unga vuxna och har även ett program för scouting och för volontärer utomlands. Barnlägren är mest inriktade på scouting, tonårslägren Livskraft är nyårsläger som arrangeras samtidigt på flera platser i landet, Livsväg och sommarlägren Tejp riktar sig till unga vuxna, alltså till åldersgruppen från 18 år. S. har även ett volontärprogram som ger ungdomar möjlighet att under en kortare tid arbeta utomlands. Tillkomsten av S. har inneburit en tydlig vitalisering av ungdomsarbetet inom EFS och organisationen hade 2012 drygt 140 lokalföreningar med ungefär 7 400 medlemmar. S. ger ut ett brett använt söndagsskolmaterial med namnet Skatten.
SALT, Skandinavisk akademi för ledarskap och teologi
SALT, Skandinavisk akademi för ledarskap och teologi, ett nätverk för ledar- och pastorsutbildning som bygger på tidigare erfarenheter från en församlingsbaserad utbildning inom Örebro missionsskola och sedan 1997 drivs av Hyllie Park folkhögskola i samverkan med Örebro Teologiska Högskola. Utbildningen har flera lärcentra i södra Sverige och en förgrening till Danmark och tidigare även till Norge. S. uppgick 2011 i den nya utbildningen Akademi för ledarskap och teologi, i samverkan mellan EFK, PR och SAM.
salvationism
salvationism, FA, frälsningsarméanda.
salvationist
salvationist, FA, frälsningssoldat.
Salvationisten
Salvationisten, FA månadstidning för frälsningssoldater 1945-1987.
SAM-förlaget
SAM-förlaget, startade sin verksamhet 1920 under beteckningen Svenska Alliansmissionens förlag med säte i Jönköping. Under perioden 1922-1949 leddes förlagsverksamheten av Efraim Palmqvist. Såväl under denna tid som senare omfattade utgivningen främst teologi, biografier samt litteratur för barn och ungdom liksom SAM:s årskalender Soluppgången/På konungens bud. Sedan 1990-talet har förlaget endast haft sporadisk bokutgivning. I nära anslutning till SAM:s förlagsverksamhet har Halls förlag verkat fram till 1990-talet.
Samarbetsföreningen Lyckselebygdens Pingstförsamlingar
Samarbetsföreningen Lyckselebygdens Pingstförsamlingar, bildades år 2003 för att arrangera och ansvara för Lapplandsveckan, som sedan år 1919 arrangerats av Betaniaförsamlingen i Husbondliden. Från starten var namnet Föreningen Lapplandsveckan, men ett namnbyte genomfördes i juni 2010. Medlemmar i föreningen var vid ingången av 2011 pingstförsamlingarna i Bratten, Blåviksjön, Fäboliden, Knaften, Lycksele, Norrbyberg och Vindelådalen.
samarbetskyrka
samarbetskyrka, kallas den form av gemensam kyrka som EFS och Svenska kyrkan sedan 1960-talet etablerat i framför allt städer. Den vanliga formen för en s. är att EFS missionsförening på en ort får ta ansvar för den svenskkyrkliga församlingens arbete i en viss stadsdel. I dag finns ett 40-tal s. i Sverige. Dessutom finns flera andra samverkansformer mellan EFS och Svenska kyrkan på lokalplanet.
Samarbetsnämnden för statsbidrag till trossamfund
Samarbetsnämnden för statsbidrag till trossamfund, SST, Nämnden för statligt stöd till trossamfund.
samaritbössa
samaritbössa, FA, insamlingsbössa placerad i hem, affärer eller banker. Insamlingen kallades förr "Smulor åt Lazarus".
samfund
samfund, sammanslutning av församlingar, ofta bildad i motsats till den tidigare statskyrkan. S. kan vara organiserade på olika sätt, som en församlingsrörelse med självständiga församlingar, som i SB, SMK, EFK och PR, som en samling distrikt med gemensam representation, eller som en mera hierarkisk organisation med den högsta ledningen i ett annat land, som i FA och MK. S. skiljer sig från missionssällskap i det att de är mera allomfattande och samordnar många olika typer av aktiviteter och mål.
Samklang
Samklang, musiktryck, lösbladsserie för blandad kör med instrument och ackordanalys som startades inom PR 1985 av Förlaget Filadelfia.
Samspar AB
Samspar AB, aktiebolag i PR. Bolaget bedriver försäkringsverksamhet med församlingsförsäkringar. År 1951 startades den ekonomiska föreningen Allmänna Spar- och Kreditkassan som en bankverksamhet i PR, ofta kallad Pingstbanken. Syftet var att kunna erbjuda lån och stöd till evangelisation, församlingars lokalbyggen och medieverksamhet. En ny fas inträdde 1981 när banken knöts till Tidnings AB Dagen. De startade ett aktiebolag med namnet Samspar AB och inledde ett nära samarbete med den ekonomiska föreningen. Föreningen svarade för inlåningen och bolaget för utlåningen. Samarbetet innebar ett lyft och redan samma år kunde S. tillföra moderbolaget koncernbidrag. Under de kommande årtiondena tillförde den vinstgivande bankverksamheten stora summor till bl.a. Dagen, TV-Inter och IBRA Radio. Bankverksamheten i S. avyttrades 1999. Våren 2011 togs även beslut om att avveckla den ekonomiska föreningen, då benämnd Samspar ekonomisk förening, SAMEK.
Samuelsson, Emil
Samuelsson, Emil (1886-1963) SAM, resesekreterare. Född i Sund, Östergötlands län. Antagen som evangelist i JMF 1912, som predikant 1916, anställd som SAM:s förste resesekreterare 1925-1951, styrelseledamot SAM 1930-1936 samt från 1938. S. var under decennier en inflytelserik styrelseledamot och tjänsteman inom organisationen.
samvetsömma
samvetsömma, vapenvägran.
Sanctus, Förlaget
Sanctus, Förlaget, MK:s i Sverige förlag efter 1975, Metodistkyrkans litteraturarbete.
Sandberg, Amanda
Sandberg, Amanda (Mandis) (1873-1961) FA, officer, sångförfattare, kompositör, kårofficer, instruktör för strängmusikkårer. En av de få kvinnor i FA som komponerat en marsch: "Fronten kallar", tillägnad kommendör Karl Larsson. Bland hennes sångtexter märks främst "De kommer från öst och väst, de kommer från syd och nord", nr 323 i den ekumeniska psalmboken. Sången skrevs 1914 inspirerad av upplevelser vid den internationella FA-kongressen i London samma år. Representerad i flera av FA:s sångsamlingar.
Sandberg, David
Sandberg, David (1895-1972) MK, pastor. Gift med Astrid Constance Wenberg. Gift med Hanna Margit Hilma Vikander. Född i Stensholm, Hakarps socken, Jönköpings län. I Nässjö kom han i kontakt med metodistförsamlingen där han som 19-åring blev medlem. S. utbildade sig vid Teologiska skolan i Uppsala 1917-1921 och tjänstgjorde därefter i Bengtsfors, Alingsås, Helsingborg, Uppsala, Göteborg S:t Jakob, Stockholm Trefaldighet. Dessutom tjänstgjort som pastor vid Betaniastiftelsens sjukhem i Alingsås, Göteborg och Stockholm. Tillsammans med sin vän och kollega Göte Bergsten var S. med om att bilda S:t Lukasstiftelsen.
Sandberg, Gösta
Sandberg, Gösta (1906-1974) SMK, fil.kand., teol.lic., pastor, författare, lärare vid missionsskolan 1943-1971.
Sandberg, Karl Wilhelm
Sandberg, Karl Wilhelm (1903-1961) FA, officer, kårofficer, sångförfattare, kompositör, musiklärare vid Krigsskolan. Gift med Solveig Håkansson, underofficer FA. Sången "Guds nåd är ny", i nuvarande FA-sångbok nr 489, speglar något av hur tron är en kraft trots den ohälsa han led av.
Sandberg, Petrus
Sandberg, Petrus (födelseår saknas-dödsår saknas) SMK, pastor. SMK:s förste riksevangelist från 1913.
Sandbergh, Amanda
Sandbergh, Amanda (1873-1961) FA, officer, strängmusikledare, sångförfattare.
Sandblom, Efraim
Sandblom, Efraim (1860-1909) SAM, apotekare, initiativtagare. Född i Falköping. Efter läroverksstudier apoteksanställd samt senare apotekare i Jönköping. Var 1892 initiativtagare till Jönköpingskretsens Ynglingaförbund, senare Jönköpingskretsens Kristliga Ungdomsförbund, samt ledamot av den första kommittén för Skandinaviska Alliansmissionens svenska avdelning 1900, dessutom sekreterare. Styrelseledamot i JMF från 1907.
Sandell, Jonas
Sandell, Jonas (1790-1858) kyrkoherde i Fröderyd, väckelsepräst, far till Lina Sandell-Berg.
Sandell-Berg, Lina
Sandell-Berg, Lina (Carolina) Vilhelmina (1832-1903) EFS, sångförfattare, översättare, redaktör. Gift 1867 med Oscar Berg (1839-1903). (Själv använde S. aldrig det sammansatta efternamnet vilket är en sentida konstruktion. Som ogift kallade hon sig Lina Sandell och som gift Lina Berg.)
S. var född och uppväxt upp i ett väckelsehem i Småland. Hennes far, kontraktsprosten Jonas Sandell, tillhörde de präster som samtidigt var engagerad i den nyevangeliska väckelsen och nykterhetsrörelsen. S. var som barn sjuklig och fadern tog delvis hand om hennes undervisning, vilket gjorde att hon tidigt fick lära sig flera främmande språk.
Redan som barn skrev S. flitigt verser, särskilt efter att som tolvåring ha upplevt helande från en förlamningssjukdom som gjort henne oförmögen att röra sig som andra barn. Hennes liv var fyllt av sorger, något som påtagligt kom att prägla hennes diktning. På en båtresa år 1858 på Vättern omkom hennes far när han spolades över bord och drunknade. Året innan hade en av hennes systrar blivit änka och en annan syster förlorat sitt nyfödda barn. När sedan modern avled år 1860 splittrades hemmet och S. kom året därefter till Stockholm där hon fick tjänst vid EFS expedition som redaktör och expeditionsbiträde åt föreståndaren Waldemar Rudin. I Stockholm tillhörde S. kretsen kring Carl Olof Rosenius, och de två stod varandra nära. Flera av hennes sångtexter hämtade inspiration från Rosenius förkunnelse. Hon samarbetade även flitigt med Bernhard Wadström, och det var han som i egenskap av redaktör för Budbäraren lät publicera hennes första sånger 1858.
S. ville till en början inte sätta ut sitt namn under sina sånger, men när de trycktes kom initialerna L.S. att stå där. I samband med de teologiska spänningar som fanns inom EFS och den nyevangeliska väckelsen och när Svenska Missionsförbundet hade bildats, fick S. strida för att hennes sånger inte skulle ändras. Hon var mån om att den teologi som hon företrädde inte förvanskades. Hennes sånger präglas av bibelnärhet, innerlighet och allvar. Och Rosenius yttrade vid något tillfälle att "ingen kan sjunga om den fria nåden som Lina Sandell-Berg".
Många av de sånger och psalmer som S. diktade hade sitt ursprung i personliga erfarenheter eller i sådant som hon lyssnat till i predikningar och bibelutläggningar. Många var också översättningar från framför allt engelska. Några var tillkomna på begäran av andra eller på grund av särskilda omständigheter eller händelser. Så t.ex. skrev hon sången "Vem klappar så sakta i aftonens frid" på begäran av Oscar Ahnfelt, som bad henne om en sångtext när han skulle möta kung Karl XV. Också i övrigt samarbetade S. nära med Ahnfelt som tonsatte många av hennes sånger.
Åtskilliga av S:s sånger är fortfarande älskade och sjungna. Dit hör "Tryggare kan ingen vara", "Blott en dag ett ögonblick i sänder", "En liten stund med Jesus", "Jag kan icke räkna dem alla", "Bred dina vida vingar" och en lång rad andra. I många fall publicerades S:s sånger först i kristna tidningar och tidskrifter och efterhand kom de att inlemmas i någon eller några av de sångböcker som gavs ut av enskilda eller grupper inom den nyevangeliska väckelsen, t.ex. Pilgrimsharpan, Sånger till Lammets lof, Hemlandstoner, Sionstoner. Hennes sånger är spridda inte bara i Sverige utan även i andra delar av världen.
Förutom sånger för både barn och vuxna skrev S. även mycket annat för barn och var under åren 1870-1891 redaktör för Barnens Tidning. Tillsammans med sin man utgav hon 1877-1888 tidningen Barnens Vän. Den övertogs sedan av EFS-förlaget. Åren 1865-1901 redigerade S. kalendern Korsblomman.
sandlåda
sandlåda, pedagogiskt hjälpmedel i söndagsskolan; en trälåda fylld av sand där små figurer föreställande bibliska personligheter och djur kunde placeras som illustration till en berättelse. S. kan ses som en vidareutveckling av den betydligt äldre julkrubban.
Sandstedt, Olle
Sandstedt, Olle Karl Olof Gustav (1925-2006) PR, pastor. Född i Sandhem, Jönköpings län. Efter tjänster som evangelist och predikant var han föreståndare i pingstförsamlingarna i Rydaholm 1965-1971, Visby 1972-1975, Lidköping 1975-1981 och Skövde 1981-1990. S. var under många år ordförande i Pingstväckelsens predikantkör. Han medverkade regelbundet i bibelstudieveckor, ledargrupper och ledarutbildning samt skrev artiklar. S var engagerad i frågor kring barn och ungdomar och var i många år medlem i styrelsen för Pingstförsamlingarnas ungdomsarbete.
Sandström, Knut Ragnar
Sandström, Knut Ragnar (1891-1955) SDA, pastor. Född i Harmånger, Hälsingland. Gift 1912 med Ester Börjesson. Döpt i Hudiksvall 1914 av Emil Rosenvold. Nyhyttans Missionsskola 1916-1919. S. verkade framför allt i församlingar längs Norrlandskusten, grundade Söderhamns församling 1927, ledde arbetet i nordsvenska distriktet 1933-1937. Lämnade predikotjänst 1937, upptog kolportörsarbete.
Sandén, Göran
Sandén, Göran (1930-1990) SB, musiklärarexamen 1956, musiklärare vid Betelseminariet 1961-1967, församlingsmusiker i bl.a. Stockholm, Betania, Norrmalmskyrkan, Brommas baptistförsamling och Rissnekyrkan. Son till Josef Sandén.
Sandén, Josef
Sandén, Josef (1893-1982) SB, skräddarmästare, organist, körledare i Stockholm Betania och i Norrköping, Svenska Baptisternas Sångarförbunds förbundsdirigent. Far till Göran Sandén.
Sankeys sånger
Sankeys sånger, sångbok på 1800-talet, sammanställd av bl.a. Johan Erik Nyström.
Sanningens Härold
Sanningens Härold, tidskrift SDA, 1886-1887 i Kristiania, 1888-1895 i Stockholm. Underrubriken löd: Profetiornas förklaring, hemlifvets lycka och allmännyttiga kunskapers spridning. Följdes av Tidens Tecken.