W

Wadström, Carl Bernhard Filonegros (1831-1918) EFS, präst, redaktör, författare. Gift 1863 med Helga Westdahl (1838-1879). Gift 1883 med Thekla Broberg (född Krook) (1843-1917). W. kom till kristen tro under sin studietid i Uppsala i samband med ett besök i Henschenska salen. Detta var i slutet av 1852 och Waldemar Rudin predikade. W. arbetade efter examen som kanslist på ecklesiastikdepartementet men höll hela tiden kontakt med den nyevangeliska väckelsens folk och utbildade sig efter några år till präst. Trots att han avslutade sina teologiska studier 1856 fick han på grund av sitt engagemang i EFS inte prästvigas förrän 1859. W. var med vid bildandet av EFS och anställdes som sekreterare för inrikes frågor, Hans Jacob Lundborg anställdes samtidigt för utrikes frågor. På initiativ av W. började EFS 1856 utge tidningen Budbäraren, vars redaktör han var åren 1856-1875. Han var en mycket uppskattad predikant och själasörjare och hade även ett särskilt intresse för sång och musik. Under en långvarig sjukdomstid råddes W. dock att ägna sig åt att samla och ordna sina samlingar, och han blev så småningom Sveriges störste samlare av personporträtt i form av gravyrer. W. kunde visserligen inte framträda offentligt under sin sjukdomsperiod, men det hindrade honom inte från att ägna sig åt redaktörskap, författarskap och själavård, bl.a. hade han god kontakt med både prinsessan Eugénie och drottning Sophia vid hovet. W. tillhörde EFS styrelse åren 1862-1875 och 1904-1918 och utgav åren 1867-1917 kalendern Frideborg.

Waern, Greta Alfrida (1915-2006) PR, sekreterare, skribent. Född i Laxarby, Älvsborgs län. W. fick som ung anställning som sekreterare i Filadelfiaförsamlingen i Stockholm. Hon arbetade sedan inom Förlaget Filadelfia, skrev flera böcker, var 1938-1965 redaktör för Barnens Härold, kontorschef vid IBRA Radios kontor i Tanger 1955-1959 och från 1969 till sin pensionering 1980 anställd på Dagen. Genom åren var hon sekreterare åt Lewi Pethrus, Sven Lindahl, Karl G. Ottosson och Sverre Larsson. Dotter till Johannes Waern.

Wagnsson, Gustaf (1857-1929) MK, pastor, pionjär i Finland. Gift med Augusta Nordqvist. Gift med Adéle Åhrberg Ruben. Född i Ölme, Värmland. Efter att ha flyttat in till Kristinehamn blev han omvänd och kom med metodistförsamlingen där och började predika som 18-åring. W. utbildade sig på Metodistkyrkans Teologiska skola i Stockholm och tjänstgjorde som pastor inom MK från 1878 i Hellestad-Lotorp, Buttle krets och Träkumla på Gotland, Vasa, Kristinestad, Gamlakarleby i Finland, Eskilstuna, Köping, Stockholm S:t Peter, Uppsala, presiderande äldste på västra distriktet senare även på östra distriktet, Stockholm S:t Paul och S:t Johannes, Kalmar och Malmö S:t Marcus. Han blev MK:s första ordinerade predikant i Finland 1883. Han bildade MK:s Inre Missionssällskapet i Sverige och blev dess förste ordförande. Han bildade den första Epworthföreningen i Sverige i Örebro 1890 (Epworthförbundet). W. hade många förtroendeposter inom MK bl.a. missionskassör i 22 år, sekreterare i Epworthförbundet i 22 år och ordförande i Stockholms Centralmission i många år. Även utanför kyrkan var han verksam. W. satt i KFUM:s förbundsstyrelse i 25 år.

Wahlström, Jarl (1918-1999) FA, officer, kårofficer, sångförfattare, kompositör, scoutchef, nationell ungdomssekreterare, musikchef, rektor officersskolan, under andra världskriget kaplan i finska armén, divisionschef, chefsekreterare i Finland, chefsekreterare i Kanada och Bermuda, ledare för FA i Finland och Sverige, general 1981-1986. Gift med Maire Nyberg, officer FA. Tilldelades en rad utmärkelser: Riddare av finska Lejonordern, Kommendör av Finlands Vita Ros, Order of Civil Merit, Mugunghwa Medal, Korea, Paul Harris-medaljen, Rotary International.

Waldenström, Paul Pet(t)er (1838-1917) SMK, fil.dr, redaktör, lektor, rektor, riksdagsman, missionsföreståndare. Gift 1864 med Thilda (Mathilda) Hallgren. Född i Luleå. Föräldrar var provinsialläkaren Erik Magnus Waldenström och hans hustru Margareta, född Grovenius. W. var i 20-årsåldern i Kalmar för att undervisa landshövdingens söner. Han umgicks där med läsare, vilket gjorde att han blev avskedad. W. studerade i Uppsala och blev filosofie doktor 1863. Han hade främst studerat språk. Efter doktorstiteln studerade han teologi och prästvigdes 1864. Han avsade sig ämbetet 1882. Teol.dr. vid Yale universitet 1889. W. kom till Växjö 1862 och arbetade där som adjunkt vid läroverket. År 1864 verkade han som lektor i kristendom, hebreiska och grekiska vid högre elementarläroverket i Umeå. År 1874 flyttade W. till Gävle för att även där arbeta som lektor fram till sin pensionering 1905. År 1868 blev W. redaktör för Pietisten. Det var i den tidningen som han 1872 skrev om sin subjektiva försoningslära, vilken stred mot Svenska kyrkans teologi. År 1876 firade W. nattvarden i missionshuset i Uppsala. Det var förbjudet att fira enskild nattvard och han fick en varning av domkapitlet. W. var sedan 1859 medlem i EFS. Inom EFS blev det på 1870-talet strid om försoningsläran och nattvarden vilket ledde till att W. tillsammans med E.J. Ekman 1878 bildade Svenska Missionsförbundet. W. satt i förbundets styrelse 1878-1917. Från 1904, då Ekman valde att lämna posten som missionsföreståndare efter en teologisk strid om de eviga straffen, blev W. missionsföreståndare. W. var rektor för Missionsskolan 1910-1912. W. satt i riksdagens andra kammare 1884-1905. Han var politisk vilde och var från början radikal och var för frihandel, fri yttrandefrihet och vidgade rättigheter för utomäktenskapliga barn. Under 1890-talet skedde en högervridning och han blev bl.a. en stor försvarsvän. W. skrev flera skrifter, främst uppbyggelselitteratur. En av de mest kända är romanen Brukspatron Adamsson från 1863. Reste till USA 1889, 1901, 1904, 1905, 1910 samt till Kina 1907. W. avled 1917 och hans jordfästning var den första som genomfördes av en lekman. En traditionell begravning ägde rum kort efter den första.

Wallenius, Carl (1829-1912) MK, pastor, pionjär. Gift med Anna Kristina Nilsson. Född i Uppland. Arbetade som skollärare i 21 år. Han var omvänd redan innan han kom i kontakt med metodisterna på 1860-talet i Stockholm. Blev predikant 1870 först i Mönsterås, därefter i Varberg, Karlshamn, Visby-Lummelunda, Norrköping, Linköping, Kalmar, Eskilstuna, Stockholm S:t Markus, Falköping, Trollhättan, Oskarshamn och som pensionär Falerum ett år. W. fick ett stort anseende och inflytande i MK. Han tillhörde den första generationens metodistpastorer i Sverige och beskrivs som en god talare, församlingsvårdare och organisatör.

Wallenkampf, Arnold (1913-1998) SDA, lärare i teologi, rektor. Född i Rättvik. Ekebyholms Missionsskola 1935, vidare studier på Newbold College och senare vid adventistsamfundets universitet i Michigan 1938 (Andrews University) och det teologiska seminariet i Washington, D.C. Andra världskriget hindrade honom att återvända till Sverige. W. blev predikant i Minnesota, senare rektor för Union College i Nebraska. Det var som bibellärare han kom att göra sin stora insats både i USA och på Filippinerna. År 1976 blev han medlem av Bibelforskningsinstitutet vid SDA:s Generalkonferens.

Wallin, Frans O.B. (1838-1928) MK, pastor, pionjär. Född i Onsala, Halland. Han verkade från 1869-1887 i Sverige och från 1887 och några framåt i USA innan han återvände till Sverige igen. W. var en av de första metodistpredikanterna i Sverige och fick sin första tjänst redan 1869 i Stockholm. Han fick vara med om att starta verksamhet på många olika platser somliga blev egna församlingar med tiden, Sigtuna, Vallentuna, Vingåker, Hallsberg, Kumla, Mönsterås. Han betjänade även befintliga församlingar som var nystartade: Stockholm S:t Paul bitr., Vallda-Släp, Visby och presiderande äldste/distriktsföreståndare på Gotland, Örebro-Lerbäck, Filipstad, Bofors-Degerfors.

Wanqvist, Klas August Vilhelm (1899-1972) MK, pastor. Gift med Naemi Viktoria Påhlson. Född i Åbo, Finland där han kom i kontakt med MK. W. började sina teologiska studier vid Teologiska skolan i Uppsala 1922 och följde med flytten till Överås i Göteborg 1924, varifrån han utexaminerades 1926. År 1925 var han vakanspastor i Klintehamn och från 1926 tjänade han i Leksand, Orsa, Valbo-Forsbacka, Borlänge-Ornäs-Åby-Torsång, Arvika-Karlanda-Glava, Stockholm S:t Markus. Han var årskonferensens sekreterare i 10 år och predikant vid Betaniastiftelsens sjukhem i Stocksund och Stockholm.

Wedar, Torsten Erik Wilhelm (1915-1999) (född Karlsson) MK, pastor. Gift med Carin Atterling. Född i Växjö, men fick flytta med sin far metodistpastorn och evangelisten Karl Karlsson. W. utbildade sig på Överås i Göteborg och examinerades därifrån 1940. Så följde tjänst i Rotebro-Märsta, konferensevangelist några år, Östersund, Alingsås, sekreterare för MK:s Inre Mission och evangelisering under 12 år och till sist Stockholm Trefaldighet. Han var också under många år sjukhuspastor på Betaniastiftelsens sjukhem i Stockholm. W. var en mycket god sångare och tillhörde MK:s pastorkör under många år. Han var även med i Stockholms kristliga ynglingaförening och dess ordförande under en period. W. fanns också med i arbete med den nya ekumeniska psalmboken Psalmer och Sånger som kom ut 1987.

Wennemyr, Erling (1936-2003) ÖM, EFK, missionär, ekonomichef, missionssekreterare. Gift 1959 med Ulla-Britt Eriksson. Missionär i Kongo för SMK 1969-1972, ÖM:s ekonomichef 1972-1980, missionär i Nepal 1981-1988 och Asiensekreterare 1988-1994. Efter en tid som administrativ chef för tv-satsningen Sat 7 i Mellanöstern med stationering på Cypern 1994-1999 var han EFK:s regionledare för Mellanöstern 1999-2001. W. var en nytänkande och driftig missionsstrateg som initierade flera internationella samverkansprojekt och aktivt bidrog till ÖM/EFK:s missionsexpansion.

Wesley, Charles (1707-1788) MK, präst, mycket produktiv psalmdiktare. Bror till John Wesley och tillsammans med denne frontalfigur i den internationella metodismen. Gift med Sarah Gwynne. Född i prästgården i Epworth, Yorkshire, England, utbildad bl.a. på universitetet i Oxford. Ordinerades till präst inom anglikanska kyrkan. Följde med brodern John som missionär till USA 1735. Upplevde sin andliga omvändelse 1738. Bodde under lång tid i Bristol där hans hem nu är museum. W. sägs ha diktat ca 9000 psalmer och sånger varav flera finns översatta till svenska. I Psalmer och Sånger (2003) finns 16 av hans psalmer med.

Wesley, John (1703-1791) MK, präst, lärare och väckelsepredikant i Storbritannien och USA. Bror till Charles Wesley. W. föddes som en av 19 barn i prästgården i Epworth, Yorkshire, England. Han kom till internatskola i London vid 10 års ålder och till Oxfords universitet vid 17 års ålder. W. ordinerades 1725 till diakon i den Anglikanska kyrkan och blev fellow, d.v.s. docent vid Lincoln College i Oxford 1726, vilket berättigade honom att predika överallt i landet. År 1728 ordinerades han till präst. År 1735 for han tillsammans med brodern Charles till USA på ett misslyckat missionsuppdrag. Mötet med herrnhutare hjälpte honom att gå från en gärningsreligion till att få en personlig tro. Den 24 maj 1738 fick han sin andliga omvändelse och nyårsnatten 1738-1739 sin andeuppfyllelse. Därefter började han oförtrutet sitt missionsverk, att förvandla "människor och nationer" med evangelium. W. blev frontalfigur och organisatör av den metodistiska väckelsen i England på 1700-talet och i den internationella metodismens framväxt. Han var präst inom den Anglikanska kyrkan hela livet och vägrade starta ett eget samfund i England. Däremot såg han till att i USA bilda en självständig Metodistkyrka redan 1784, efter befrielsekriget från England. W. var en mycket nitisk person, som ständigt var aktiv. Han red runt i England, Skottland, Wales, Irland motsvarande ca 12 varv runt jorden. Predikade i genomsnitt 15 gånger i veckan under 54 år. Han höll friluftgudstjänster kl. 5 på morgonen för gruvarbetare eller på andra arbetsplatser för att predika för arbetarna. Han gjorde en enorm social insats. Det sägs att den metodistiska väckelsen i England under 1700-talet räddade landet undan en liknande revolution som i Frankrike. Han verkade för nykterhet och förvandlade liv för hela människan, både ande, själ och kropp. W. var språkbegåvad och kunde förutom sitt eget språk även latin, grekiska, hebreiska, franska och tyska. W. hade tidigt kontakt med svenskar, bl.a. Carl Magnus Wrangel, men startade själv ingen verksamhet i Sverige.

Westdahl, Pauline (1810-1887) (född Cronhielm) ledande inom jönköpingsväckelsen. Såväl fader- som moderlös under första levnadsåret, uppfostrad hos släktingar, till Jönköping 1825, konfirmerad av stadskomminister Carl Magnus Westdahl, med vilken hon ingick äktenskap 1835. Väckt 1836 genom Per Magnus Elmblads verksamhet i staden och tillsammans med Magnus Rahmn de väcktas ledare och ingående i ett omfattande nätverk med bland andra George Scott och Emilie Petersen. Hade ansvaret för Brittiska och Utländska Bibelsällskapets bibeldepå i Jönköping. Avflyttade till Karlshamn 1848, där hon bodde till 1865. Därefter var hon bosatt i Stockholm och tillhörde kretsen kring prinsessan Eugénie, makarna Per Magnus och Emilia Elmblad samt Bernhard Wadström.

Westin, Per Gunnar (1890-1967) SB, forskare, akademisk lärare, teolog, samfundsledare, ekumen, författare, debattör, publicist. Gift 1921 med Esther Nordenström. Född i Torp, Medelpad, döpt 1907, studerade vid Betelseminariet 1911-1914 och var lärare där 1919-1960. Han blev fil.kand. 1918, teol.kand. 1921, teol.dr. 1929, docent 1930 och professor i kyrkohistoria i Uppsala 1937-1956. W. var ordförande i Svenska Baptisternas Ungdomsförbund 1922-1931, medlem i SB:s missionsstyrelse 1928-1960, dess vice ordförande 1939-1956 och ordförande 1956-1960, ordförande för Sjöviks folkhögskola 1927-1957, vice president i Baptist World Alliance 1950-1955 m.fl. SB-uppdrag. W. var mångårig styrelsemedlem i Frikyrkliga samarbetskommittén, Svenska Ekumeniska Nämnden, Nordiska Ekumeniska Institutet m.fl. ekumeniska organisationer och medlem av dissenterkommittén 1943-1949 och av religionsfrihetslagskommittén 1949-1951. Han hade uppdrag i England, Frankrike, Sovjetunionen, Schweiz, Tyskland och var upprepade gånger gästprofessor i USA. Kommendör av Nordstjärneorden. Han var redaktör för Kyrkohistorisk Årsskrift 1937-1956. Ansvarig utgivare och medredaktör 1946-1950 för Svenska Morgonbladet. Bibliografi till 1955 i Kyrkohistorisk Årsskrift 1955.

Westling, Ejnar (1896-1961) FA, kompositör, sångförfattare, musikförläggare. Anslöt sig 1909 till FA i Ljusdal där hans musikalitet tillvaratogs och utvecklades. Antogs som 17-åring som medlem av stabsmusikkåren, en elitmusikkår inom FA som var stilbildande för andra FA-musikkårer. Redan som 14-åring skrev han sånger och fick bl.a. sången "O, själ, du som vandrar din väg framåt", med refrängen "Förgäves i världen du söker din fröjd, men om du tar Gud med på färden, se, då blir du lycklig och nöjd". Många år senare, då han lämnat FA, besökte han ett möte vid en stockholmskår där major Gurli Karlsson sjöng just den sången. W. gick hem och dagen därpå lämnade han till Gurli Karlsson sången "Har du kvar din barnatro". W. hade undertecknat den med pseudonymen Gunnar Dahl. Sången har översatts till flera språk. När FA vid kongresserna i Stockholm marscherade Strandvägen fram mot Skansen brukade W. stå på en bestämd plats och gråtande lyssna till hornmusikkårerna. W. komponerade och skrev ett mycket stort antal andliga och profana sånger och visor och drev ett eget musikförlag.

Wetterlund, Nils Petter (1852-1928) präst, predikant, författare. Gift med Maria Olofsson Arosenius. W. var en mycket särpräglad men inflytelserik predikant, själasörjare och författare till ett 20-tal småskrifter samt det stora verket Andens lag på 1200 sidor. Han var kyrkoherde i Floda 1893-1914, men var tjänstledig p.g.a. sjukdom från 1906 och vistades i Stockholm där han "i lidandets skola" skrev Andens lag. Förankrad i västsvenskt fromhetsliv och lärjunge till O.F. Myrberg tog han ändå avsked från prästämbetet 1915 p.g.a. kritik mot det andliga läget i Svenska kyrkan och ägnade sig främst åt själavård. Han predikade i en del av Stockholms frikyrkor. Hans kärvhet och originella tankevärld och språkbruk påverkade starkt ett antal pastorer och förkunnare inom frikyrkligheten, t.ex. Nils Pollack.

Whatmore, Hugh (1860-1939) I den lilla grupp frälsningssoldater som den 28 december 1882 "öppnade eld" i Sverige fanns engelsmannen kapten Garside. Sommaren 1883 måste han återvända till England på grund av ohälsa. Då det var nödvändigt med förstärkning i Sverige sändes stabskapten W. från London till Stockholm. Samma dag som han fått förfrågan från det internationella högkvarteret reste han till Sverige. Beslutsvägar och förberedelsetid var korta. Hans namn är starkt förknippat med FA:s första tid i Sverige. I det första numret av Stridsropet förklarar han varför tidningen bär detta namn. Efter fjorton månaders tjänst i Sverige beordrades han till USA men återkom till Sverige 1887. Han kom att få många ansvarsfulla ledarposter i olika länder. Som kommendör återkom han ofta till Sverige. Gift 1886 med Mary Woodward, officer FA.