L

Lager, Axel Fredrik (1893-1984) MK, pastor, rektor. Gift med Mabel Andersson. Född i Högsby, Kalmar län, utbildad på Teologiska skolan i Uppsala 1908-1911, fil.kand.-examen vid Uppsala universitet 1923. Pastor 1914-1917 i Göteborgsområdet. Från 1917 lärare på Teologiska skolan först i Uppsala och efter skolans flytt till Göteborg 1924 på Överås, de sista åren före pensioneringen 1956 som dess rektor. Han fortsatte som timlärare i ytterligare 8 år efter pensioneringen. L. tjänstgjorde som lärare för blivande metodistpastorer i Sverige och Norden under 47 år. Han hade många förtroendeuppdrag inom MK, bl.a. i Teologiska seminariets styrelse, pensionskassan, kyrkobyggnadsfondens styrelse, och examensutskottet. Han var även översättare av MK:s kyrkoordning till svenska.

Lager, Bengta (1842-1912) (född Nilsson) EFS, sjuksköterska, diakonissa, missionär, läkare. Efter utbildning i Sverige åkte L. 1875 ut som EFS missionär till Eritrea. Gift 1875 med Per-Erik Lager (1837-1876). Gift 1887 med Mauritz Emanuel Carlsson. Återvände till Sverige sedan hennes förste man mördats 1876. Efter några år i Sverige emigrerade hon 1880 till USA där hennes bror Nils (Neander) Nilsson var bosatt; han kom sedermera att tillhöra de mer kända amerikasvenskarna och var bl.a. författare och rådgivare åt USA:s högsta domstol. L. utbildade sig efter ankomsten till Amerika till läkare och fick sin legitimation 1885, vilket torde göra henne till den första svenska kvinna som blivit legitimerad läkare.

Lagercrantz, Herman (1859-1945) FA, officer, artilleriofficer. Gift 1884 med Hedvig Lagercrantz. Studerade FA i England 1888-1889, arbetade som William Booths adjutant, chefsekreterare i Sverige, internationellt uppdrag i Indien. William Booth önskade att L. i Indien skulle försöka introducera något av den svenska modellen med torp. Ett stycke jord skulle överlämnas till personer som hade förutsättningar att bygga upp ett eget jordbruk. L. gjorde goda framsteg med projektet men kunde p.g.a. sjukdom inte stanna i Indien. Ägnade sig senare åt diplomati och industri. Var i UD:s tjänst i Danmark och USA, byggde upp bruksindustri i Virsbo. Var en av grundarna till FA:s Utbildningsfond, medverkade till att FA kunde utveckla sin samhällstjänst, var en av grundarna till Före detta frälsningsofficerares förbund, FDFO, 1932.

Laman, Karl Edvard (1867-1944) SMK, missionär, etnograf, lingvist, zoolog. Gift 1893 med Selma Laman. L. var missionär i Kongo 1891-1919, verksam i församlingsarbete (församling), skol- och litteraturarbete samt språkarbete. Han utgav grammatik och ordböcker och var drivande i tillkomsten av hela Bibeln på kikongo 1905. L. gjorde betydelsefulla insatser som etnograf och zoolog och förmedlade samlingar till Etnografiska museet och Naturhistoriska riksmuseet. L. var även aktiv i samtidens debatt om missionsstrategi (mission).

Lange, Lars Johan (1836-1911) EFS, präst, missionär. Gift 1870 med Selma Gustava Broms (1853-1879). Gift 1880 med Hildur von Porat (född 1860). L. kom efter studier i Tyskland och vid Johannelunds Missionsinstitut som en av EFS tre första missionärer till Eritrea där han 1866 tillsammans med Carl Johan Carlsson och Per Eric Kjellberg inledde EFS missionsarbete i Kunamaområdet. L. återvände redan i slutet av 1866 till Sverige på grund av sjukdom och hade sedan tjänst i Svenska kyrkan i Växjö stift.

Lapplandsveckan, Lappis, årlig uppbyggelsekonferens i Husbondliden utanför Lycksele, PR. Fram till år 2010 benämndes konferensen L., senare Lappis. Den var 2008 PR:s näst största sommarkonferens, efter Nyhemsveckan, och det året samlades som mest närmare 1900 personer på ett enskilt möte. L. startades samt ägdes och arrangerades under lång tid av Betaniaförsamlingen i Husbondliden. Församlingen upphörde i augusti 2010. En förändring hade dessförinnan skett när Samarbetsföreningen Lyckselebygdens Pingstförsamlingar år 2003 blev arrangör av konferensen.

L. startade 1919 som en mötesplats för predikanter och evangelister i Lappland, en så kallad bibelstudievecka. Initiativtagare till den första veckan var Rudolf Danielsson, föreståndare i den nybildade Betaniaförsamlingen i Husbondliden. När församlingen invigde sitt kapell 1921 hölls samlingen där. Förutom att samtala om frågor som var angelägna inom den växande PR, gavs rapporter från de olika "fälten" i norra Sverige. Även de offentliga mötena fick stort utrymme. Samlingen växte och från 1931 användes ett lånat tält. Det första egna tältet köptes 1936. År 1948 byggdes kök och matsal. Ett större tält med plats för 3000 personer köptes 1951. Vid L:s 35-årsjubileum 1954 uppskattades deltagarantalet till 10 000. År 1974 införskaffades ett tält som skulle rymma 5000 personer. Deltagarantalet minskade under de kommande årtiondena och tältet som köptes 1996 rymde 2000 personer. Veckan breddades så småningom till att bli en uppbyggelsekonferens öppen för alla kristna, framför allt i Norrland men även från andra delar av landet. I takt med detta kom även fler barn och ungdomar. Från tiden kring år 1960 började särskilda möten ordnas för dessa. Från år 1999 arrangerades Barnens Lappis med egna mötestält och aktiviteter.

Larson, Fritz Carl August (1880-1961) MK, pastor i både Sverige och Finland. Gift med Naemi Brodd. Gift med Edith Hjelt. Född i Västervik. Gick 10 år i baptisternas söndagsskola, men kom till tro i MK som 17-åring. Utbildade sig vid Teologiska skolan i Uppsala kring sekelskiftet 1900. L. tjänstgjorde som pastor i Malmberget och Boden 1903-1906, där han hade väckelse i församlingarna, därefter flyttades han till Finland, där han grundade den finlandssvenska metodistförsamlingen i Borgå. L. startade med att hyra lokal och började verksamhet. Söndagsskol-, junior- och ungdomsverksamhet upptogs. Efter 5 år hade han 21 regelbundna predikoplatser i området runt Borgå och i skärgården. Därefter flyttades han till Ekenäs, Vasa och Åbo med Nagu och Pargas innan flyttlasset gick tillbaka till Sverige 1938 och församlingarna i Halmstad, Falun, Nyköping och Lund. L. fick uppleva brytningstiderna i Finland med världskrig, Finlands självständighet och inbördeskriget 1918 "då de ryska kulorna genomborrade såväl kyrka som pastorsbostad". L. organiserade hjälparbete och bespisning under de svåra tiderna, "även om det innebar renlav till familjen i brist på mjöl och bröd". L. hade flera förtroendeuppdrag under sina 32 Finlandsår, bl.a. distriktsföreståndare, konferenssekreterare, ordförande i ungdomsförbundet och redaktör för Julklockan.

Larson, William (1912-1988) FA, officer. Gift 1984 med Ruth Wendt. Föräldrarna Wilhelmina och Lorentz Larson var FA-missionärer i Indien när sonen föddes i Nagercoil. Han har själv berättat att han fick sin kallelse till officerstjänst när han som ung pojke satt högt uppe i en trädkrona. Utbildades till officer i Stockholm och London. Kårofficer i England och Sverige, assisterande internationell ungdomssekreterare, divisionschef och rektor för officersskolan i Finland, efterkrigsarbete i Tyskland och vid flyktingmottagning i Sverige, nationell ungdomssekreterare och rektor för officersskolan i Sverige, chefsekreterare i Danmark, ledare för FA i Tyskland, efter pensioneringen samordnare av FA:s 100-årsjubileum i Sverige. Behöll sin kärlek till Nagercoil och genomförde en kampanj inom FA:s scoutförbund för byggande av ett ögonsjukhus där. Gift 1940 med Margarete Anderson från Skottland, officer FA.

Larsson, John Peter (1826-1915) MK, svensk-amerikansk predikant. Född i Loftahammar, Kalmar län. Gift med Emma Josefina Edenholm. Omvänd i USA på Bethelskeppet i New York 1850, återvände till sin hembygd 1853-1956 för att predika, och gjorde även så i Kalmar och Västervik. Han fick ett litet bidrag från missionstyrelsen i USA. Åren 1856-1866 arbetade han i Norge och i Köpenhamn där MK hade organiserat församlingar. Han förflyttades 1866 till Göteborg och senare till Visby som missionär från USA. Sedan följde Stockholm och Karlskrona (ett par perioder), presiderande äldste för Stockholms distrikt, Malmö, Jönköping, Linköping, Motala, Nyköping, Kungsör. L. blev så den förste av metodistförkunnarna som utövade en längre tids verksamhet i Sverige. Han beskrivs som en god förkunnare långt upp i åren. L. hade många förtroendeuppdrag inom MK, bl.a. missionsällskapets och pensionskassans kassör.

Larsson, Karl (1868-1952) FA, officer, kommendör, kårofficer, tecknare och skribent Stridsropet, sångförfattare, divisionschef, fältsekreterare, litteratursekreterare, krigsskolechef, chefsekreterare i Ryssland, ledare för FA i Finland, Tjeckoslovakien, Sydamerika, Norge och Sverige. Utförde under sin tid som ledare för FA i Sverige ett mycket stort arbete för FA i Lettland men nödgades uppleva hur ockupanterna förbjöd all verksamhet Under andra världskriget samordnare av FA:s arbete i stora delar av världen. Kommendör av Vasaordern, S:t Eriksmedaljen, Order of The Founder. Gift 1897 med Anna Dahlbom, officer FA. Far till Sture Larsson. Fem av barnen blev frälsningsofficerare.

Larsson, Olof (1864-1946) FB, predikant, redaktör, styrelseordförande. Gift 1896 med Hilma Kristina Johansson. Efter en tid som predikant i Dalarna emigrerade han till USA 1892-1896. Efter återkomsten till Sverige blev han ordförande i FB:s styrelse 1899-1940 och redaktör för Upplysningens vän 1917-1943. Både i samband med redaktörsskiftet, då han efterträdde den till pv mycket positive Anders Hansson, och vid de starka meningsbrytningarna 1922 kring pv:s inflytande blev han en medlare och sammanhållande kraft i samfundet.

Latter Rain-väckelsen, är bl.a. benämningen för en förnyelseväckelse inom internationell pingströrelse med start i USA under slutet av 1940-talet. Den blev speciellt känd för betoningen av lovsång, sång i Anden och utpekande av personer till andliga tjänster genom profetia och handpåläggning. Väckelsen fick på svensk mark ett visst genomslag i Östermalms Fria Församling i Stockholm på 1950-talet. Den karaktäriserades av klassiska pingstuttryck som tungotal och profetior, men också nya fenomen som handklappning och dans i Anden. Ledarna stötte sig tidigt med Lewi Pethrus som offentligt tog avstånd från rörelsen. Även inom östermalmsförsamlingen blev det strid och 1952 splittrades den och Kristen Gemenskap bildades.

Laurin, Sigfrid (1867-1940) FA, musikdirektör, sångförfattare, kompositör, pianist, sångevangelist. Mötte FA första gången i Stockholm 1885, blev trogen mötesbesökare i Vallmanska salongen (Stockholms tredje kår) och i det nybyggda Templet 1887. Tilltalades av kapten Johan Ögrims helgelseförkunnelse. Pianolärare i USA under flera år, som sångevangelist i FA spelade han Chopins musik och predikade evangeliet. Flitig skribent i FA:s tidningar där han medverkade med både andliga artiklar och musikinstruktioner. Flera av hans tonsättningar och sånger har publicerats i FA:s sångsamlingar.