Docs
Svenskt Frikyrkolexikon
Hem » L

L

Lindegren, Per

Lindegren, N.P. (Per) (1877-dödsår saknas) SDA, missionär. Svenska SDA:s förste Afrikamissionär tillsammans med Julius Persson. Sjukvårdsutbildning på Skodsborg. Reste 1907 till Asmara i Eritrea där han uppförde en skola. Efter första världskriget emigrerade han till USA och arbetade på Glendale Sanatorium i Kalifornien. Gift med Sofie Larsen.

Lindelius, Jöns

Lindelius, Jöns Niklas (1826-1888) MK, sjömanspredikant, kolportör. Omvänd i USA på Bethelskeppet i New York 1849, verkade därefter bl.a. på Gotland från 1849, underhållen från USA, och blev så en av pionjärerna för MK i Sverige. L. byggde 1872 Gotlands första metodistkapell på sin födelseort i Buttle, sydöst om Visby. Där samlades de fattigaste på landsbygden. Samtidigt byggde L. upp en "stadsmetodism" inne i Visby med mera välbärgade företagare.

Lindell, Greta

Lindell, Greta (1905-1996) FA, officer, kårofficer, lärare officersskolan, ungdomssekreterare, efterkrigsarbetare i Sverige och Tyskland, divisionschef.

Lindell, Sixten

Lindell, Sixten Edvard (1909-1988) MK, pastor. Gift med Ruth Bengtsson. Född i Mölndal och hade sin uppväxt i S:t Peters-församlingen i Göteborg där hans far var en aktiv lokalpredikant. Utbildad på Överås i Göteborg. Pastor i Rotebro och Märsta, Bollnäs, Trollhättan Tabor, Roma, Vänersborg-Ramnered, Fagersta, Tranås, distriktsföreståndare västra distriktet, Huskvarna, Alingsås, sekreterare i rådet för Evangelisering och socialt arbete. Tjänstgjorde i 51 år 1932-1983.

Linder, Erik Hjalmar

Linder, Erik Hjalmar (1906-1994) SMK, författare, tidningsman, kulturpersonlighet. Gift 1932 med Sigbrit Gerner. Gift 1963 med Ulla Isaksson. L. var under flera decennier kulturskribent i Svenska Morgonbladet, dess chefredaktör 1957-1958. Som författare skrev han huvudsakligen litteraturhistoria och litteraturkritik men även essäer om kristendom och kultur.

Linderholm, Emanuel J.

Linderholm, Emanuel J. (1872-1937) professor i kyrkohistoria vid Uppsala universitet, skildrare av frikyrkorörelsen, inte minst PR.

Linderot, Lars

Linderot, Lars (1761-1811) komminister i Tölö, väckelsepredikant.

Linderås-konferensen

Linderås-konferensen, pv, den första gemensamma bibelstudieveckan inom den framväxande pingstväckelsen hölls i Korsberga 1916. Den andra hölls i Linderås 1917, troligtvis på grund av att Johan Adamsson fanns där och att Carl Widmark hade verkat i Adelövsbygden. Detta blev den sista stora bibelstudieveckan som samlade merparten av ledarna inom den nya rörelsen. Året därpå, i Kölingared, var splittringen ett faktum och ledarna i PR samlades för sig själva.

Lindestad, Ivar

Lindestad, John (Johan) Ivar (1899-1980) PR, psalmförfattare, personalchef vid Fagersta Bruk. Född i By, Kopparbergs län. Han gav ut omkring 150 sånger, varav tre i Segertoner (1988).

Lindgren, Göran

Lindgren, Göran O.V. (1848-1922) SB, grosshandlare, kommunalpolitiker, lekmannaledare i Örebro Betel 1871-1922, söndagsskolföreståndare 1877-1905, aktiv i KFUM och nykterhetsrörelsen, riksdagsman 1903-1905, medlem av missionsstyrelsen 1914-1918. Gift med Amalia Lundmark.

Lindgren, Maria

Lindgren, Maria (1856-1925) PR, ÖM, startade och förestod helbrägdagörelsehem. Född i Floda socken i Sörmland. Gift med Erik Lindgren och fick fem barn. Mor till Amalia Taranger. Efter makens död kom hon 1902 till Örebro, där hon med barnens hjälp drev en matvaruaffär. Åren 1909-1912 förestod hon en tjänstebyrå. L. blev omvänd 1878 och medlem i en SMK-församling, döptes vid Torpkonferensen 1895. Under en kortare tid var familjen bosatt i Eskilstuna, där L. tog intryck av den karismatiskt betonade Sprängbataljonen. I Örebro blev hon medlem i Filadelfia, John Ongmans församling. L. blev framförallt känd för sitt helbrägdgörelsehem. Efter att själv ha upplevt helande som svar på bön bad hon själv för sjuka. Allt fler människor sökte hennes hjälp, vilket ledde till att hon 1910 stängde sin tjänstebyrå och istället öppnade helbrägdagörelsehemmet Betania i Örebro. Två år senare öppnades en sommarfilial i Lillån, strax utanför Örebro. Gästerna kom för förbön och samtal. L:s verksamhet var väl accepterad inom många olika kristna sammanhang. John Ongman hänvisade människor dit och Lewi Pethrus skrev en uppskattande artikel om den i Evangelii Härold. Hon var också en av de återkommande talarna vid kristna konferenser. Hon beskrevs som en lugn, stilla, självbehärskad kvinna som aldrig tappade fattningen.

Läs mer…

Lindgren, Matilda

Lindgren, Matilda (1865-1910) SDA, kolportör, bibelarbetare. En av de första adventisterna i Sverige, medlem i Örebro SDA-församling 1887. Åren 1892-1898 blev hon skickad till Finland tillsammans med Olof Johnson och Augusta Larsson för att etablera verksamhet där. Under tsartiden rådde mötesförbud, men L. organiserade barnverksamhet i hemmet. Fattigdomen var stor och många barn led. Det ledde till att den första SDA-församlingen grundades tack vare de två kvinnornas sociala engagemang. Senare arbetade L. för att upprätta ett hem för föräldralösa barn i Örebro, men dog innan det blev klart. Anspråkslös och självuppoffrande som få var hennes eftermäle.

Läs mer…

Lindholm, Johannes

Lindholm, Johannes (1850-1931) SMK, prästvigd 1876, präst i Karlstads stift 1876-1982, begärde avsked från prästämbetet 1882, rektor vid Karlskoga Praktiska slöjdskola/Karlskoga Praktiska läroverk 1882-1925, ledamot av missionsstyrelsen 1904-1918, häradsdomare, författare.

Lindin, Eskil

Lindin, Eskil (1905-1998) FA, kårofficer, föreståndare för pensionärs- och gästhem, förlagsföreståndare, Gift med Elsa Wadman. Officer. Förebild för en av huvudpersonerna i Erland Richters roman Kapten Elsa.

Lindmark, Zakarias

Lindmark, Zakarias (1833-1893) EFS, lärare, predikant. Gift 1856 med Hanna Fredrika Johansdotter (född 1833). L. kom från Glommersträsk i Västerbotten och var efter lärarutbildning och studier vid Ahlbergs kolportörsskola först lärare och sedan kolportör och predikant inom EFS och Svenska kyrkan i sin hembygd. L. gjorde sig känd som en mycket färgstark förkunnare.

Lindquist, Harry

Lindquist, Karl Harry Samuel (1905-1989) bokförläggare, tidningsman, författare, grundare av Läkarmissionen. Gift 1931 med Margit Samuelsson. Gift 1965 med Maj-Britt Skoog. Efter fyra år som evangelist inom SB/ÖM och PR blev L. affärsman och entreprenör och grundade 1929 Harriers Bokförlag med en musikavdelning och även försäljning av skrivmaskiner. År 1939 övertog L. tidningen Hemmet och familjen och 1953 Svenska Journalen som förenades med Hemmet och Familjen. Denna publicistiska verksamhet fick ett eget tryckeri i Svenska Tryckcentralen 1960. Efter första fruns död i december 1957 grundade L. Svenska Journalens Läkarmission och Hjälpverksamhet, Läkarmissionen. Han förkunnade i tal och skrift den positiva livssynens budskap, förespråkade hälsokost och motion, bekämpade tobak och alkohol (bl.a. genom rörelsen En rökfri och alkoholfri generation) och var initiativtagare till Vänliga veckan 1946. Han drev och stödde en rad omfattande projekt, bl.a. för trädplantering. L. gav ut ett 15-tal böcker plus många småskrifter. Hans mångåriga artikelserie "Hur man blir god vän med livet" blev ett begrepp i sin tid.

Läs mer…

Lindqvist, Mia

Lindqvist, Mia (1883-1943) MK, sjuksköterska, missionär. Född i Stora Tuna, Kopparbergs län. Hon utbildades i Hamburg och verkade som missionär i Portugisiska Västafrika/Angola åren 1920-1939. L. avskildes 1914 men fick vänta till efter första världskriget innan hon kunde sändas ut. Tanken var till Indien men det blev Portugisiska Västafrika/Angola i stället.

Lindqvist, Sven

Lindqvist, Sven (1891-1985) SMK, pastor, distriktsföreståndare i Västmanland-Närkes distrikt 1939-1950, ledamot av missionsstyrelsen 1936-1944, 1948-1950.

Lindroth, Henry

Lindroth, Henry (1910-1993) SB, musikdirektör, kompositör, organist i Stockholms Tabernakel 1931-1938, musiklärare vid Betelseminariet 1933-1949, Svenska Baptisternas Sångarförbunds förbundsdirigent 1938-1944, redaktör för Sången 1938-1944, professor vid Musikhögskolan, kyrkomusiker vid Engelbrektskyrkan i Stockholm 1943-1977.

Lindsay, Gustav A.

Lindsay, Gustav A. (1895-1974) SDA, pastor, samfundsledare. Gift 1922 med Hildur Carlsson. Född Lindsjö i Mistelås, Småland. Omvänd vid 19 års ålder. Döpt 1894 av Emil Åhrén, medlem i Stockholms församling. Emigrerade 1912 till USA, fick i sista stund utbytt sin biljett på Titanic till Lusitania. Utbildades på Broadview, kallad till Sverige 1922, arbetade som lärare på Nyhyttans Missionsskola till 1928. Under 1930-talet omväxlande ledare både i Syd- och Nordsvenska distrikten, samt för ungdomsverksamheten i Nordeuropa. Åren 1936-1946 ansvarig för Östnordisk Union (Finland och Sverige), 1946-1950 för hela Nordeuropeiska Divisionen, som dess ekonomichef till 1958. Under krigsåren fram till 1952 organiserade L. en betydande hjälpverksamhet till det krigsdrabbade Europa. Stockholmskontoret blev också centrum för en omfattande flyktinghjälp tack vare L:s internationella kontakter genom samfundet.

Läs mer…

Lindsiö, Ester

Lindsiö, Ester (1907-1979) SDA, kolportörsledare, bibelarbetare. Gift med Wilton Black, USA. Född i Mistelås, Småland. Åren 1930-1935 vid Nyhyttans och Ekebyholms Missionsskola, 1935-1938 tjänst vid Skandinaviska Förlagsexpeditionen och som bibelarbetare. Emigrerade till USA 1938, studier vid Columbia Union College 1938-1942, kolportörsledare i Minnesota 1942. Var en lysande begåvning, god förkunnare och bibelstudieledare. Innehade världsrekordet bland alla kvinnliga SDA-kolportörer. Hela hennes liv vigt åt arbete med litteratur.

Läs mer…

Lindskog, Alvar

Lindskog, Alvar Josef August (1901-1972) PR, missionär, pastor. Född i Hallsberg. Gick Örebro missionsskola, studerade språk i Paris, anlände som missionär till dåvarande Belgiska Kongo 1927, senare i Rwanda. Var föreståndare i Östermalms Fria Församling i Stockholm 1950-1963, därefter verksam i bl.a. Schweiz, där han avled.

Lindström, Carl Olof Peter

Lindström, Carl Olof Peter (1859-1925) MK, pastor. Gift med Mathilda Amalia. Född i Buttle på Gotland, började predika på sin hemort som 17-åring, utbildade sig på Metodistkyrkans Teologiska skola i Stockholm och tjänstgjorde 1882-1916 på följande platser: Östergarn-Kräklingbo och Slite-Kappelshamn på Gotland, Loftahammar-Vråka, Västervik, Heby-Sala, Avesta-Hedemora, Lidköping, Örebro, Arboga, Kalmar, Köping, Halmstad, Karlstad, Göteborg Tabor, Motala. L. beskrivs som en begåvad predikant som vann många för Kristus men också som en god föredragshållare, författare och översättare.

Läs mer…

Lindström, Harald

Lindström, Harald Gustaf Åke (1905-1993) MK, rektor, författare, teol.dr. Gift med Inga-Britta Elofsson. Född i ett pastorshem i Avesta och kom att flytta runt i Sverige innan han började sina studier vid Uppsala universitet där han redan 1927 tog en fil.kand. Han disputerade 1946 i teologi vid samma universitet på en internationellt mycket uppmärksammad avhandling om Wesley och helgelsen. Teologen Timothy Smith sammanfattar dess betydelse: "Harald Lindström's classic study of John Wesley's doctrine of sanctification, long out of print, remains the most accurate and comprehensive description we have of the theology of the founder of Methodism." L. blev därefter docent i dogmatik vid Uppsala universitet 1946-1949 och vikarierande professor i systematisk teologi i Southern Methodist University, Dallas, Texas, USA 1956. Han blev först lektor och från 1960 rektor vid Högre Allmänna Läroverket i Borås. Han representerade MK vid olika konferenser. L. var lokalpredikant och ordinerad lokaldiakon och lokaläldste. Han var även MK:s lekmannaledare under många år, ordförande i Lokalpredikanternas Riksförbund i över 20 år, ledamot av styrelsen för MK:s Teologiska seminarium, Centralkonferensens exekutivkommitté, ledamot av Centralkonferensernas Europaråd, och World Methodist Council samt Frikyrkliga samarbetskommittén.

Läs mer…

Lindström, Harry

Lindström, Harry (1916-2002) SMK, seminarielärare, ledamot av bibelkommissionen.

Lindvall, Alfred

Lindvall, Alfred (1881-1958) FA, officer, missionär i Sydamerika och Filippinerna. Gift med Agnes Eriksson. Tillsammans med en grupp svenska frälsningsofficerare öppnade makarna Lindvall FA:s verksamhet i Fillippinerna den 6 juni 1937. Under andra världskriget internerades de flesta av dessa i japanskt koncentrationsläger.

Lindvall, Alma

Lindvall, Alma Sofia (1871-1939) PR, kolportör. Född i Fogdö, Södermanlands län. Som medlem i Filadelfiaförsamlingen i Stockholm var hon aktiv som försäljare av Evangelii Härold. I den rollen mötte hon 1919 den kände författaren Sven Lidman på en gata i Stockholm. De fick ett långt samtal och Lidman beskrev senare detta möte som avgörande för hans anslutning till PR.

Lindén, Arne

Lindén, Arne (1909-1987) SAM, missionär. Född i Nye, Jönköpings län. Gift med Emma. Efter studier missionär i Kina 1935-1946, från 1950 pionjärmissionär i Japan.

Lindén, Ingemar

Lindén, Ingemar (1924-2005) SDA, pastor, lärare, docent, samfundshistoriker. Gift 1949 med Ellinor Svensson. Döpt 1941 av Carl Gidlund. Ekebyholms Missionsskola och pastorsseminarium 1945-1949, Newbold College, England 1953-1955, Fil. och teol.kand. Uppsala 1962, teol.dr. 1971, docent i kyrkohistoria. Lärare Ekebyholmsskolan 1960-1976, lektor Tibble gymnasium, Täby, 1976-1990. I sin doktorsavhandling gjorde L. ett banbrytande arbete med grundlig forskning i adventismens framväxt historiskt och teologiskt, inte minst i Sverige. Hans teser om "shut door" och synen på parousia skapade stor polemik i Adventistsamfundet världen över inte minst bland starkt konservativa uttolkare av Ellen G. Whites roll. Vid hans död hade dock de flesta ledande adventistteologer och historiker accepterat hans tolkning.

Läs mer…

Lindén, Lisa

Lindén, Lisa (Elise) (1875-1957) PR, sjuksköterska och första församlingssyster i Filadelfiaförsamlingen i Stockholm, anställd från 1916 till 1950. Gick bibelskolan i Filadelfia 1916 och kallades till diakon samma år, ansvarig inom Räddningsmissionen, samt för hjälparbete bland fattiga familjer. Skrev flera artiklar i Evangelii Härold om det sociala arbetet. Som enda kvinna talade L. vid församlingens 30-årsjubilum 1940. Allan Törnberg beskrev henne som "en barmhärtighetens ängel".

Lithell, Lydia

Lithell, Lydia (1909-1957) (född Engvall) ÖM, kantor, sångförfattare. Gift 1938 med Daniel Lithell. Hon var kör- och strängmusikledare och initiativtagare till flera andra sång- och musikgrupper inom Kumla baptistförsamling. I första hand skrev och arrangerade hon sånger för dessa grupper i församlingen, men de fick snart stor spridning. Hennes barn- och ungdomssånger och väckelse- och pilgrimssånger hade ofta ett enkelt och folkligt drag. Under lång tid var den mest sjungna solosången vid begravningar i både Svenska kyrkan och frikyrkan Lithells "Jag har hört om en stad ovan molnen" från 1947.

Läs mer…

Lithell, Robert

Lithell, Robert (1920-1996) ÖM, fil.mag., lärare, ungdomssekreterare. Gift 1946 med Margareta Jansson. Lärare i allmänna ämnen vid Örebro missionsskola 1951-1953 och 1956-1961, ungdomssekreterare i Örebromissionens Ungdom 1954-1956 med nydanande insatser i uppbyggnaden av barn- och ungdomsarbete inom ÖM, ekumeniskt engagerad i Frikyrkliga Studieförbundet och Frikyrkliga Ungdomsrådet, från 1963 gymnasie- och folkhögskolelärare.

Liv i Nutid

Liv i Nutid, tidskrift SDA, 1968-1993. Redaktörer: Eric Söderberg, Ulf Gustavsson, Per Bolling. Emil Århén, Oscar Angervo, Gösta Berglund, Sigvard Lundström. Efterföljare till Tidens Tecken.

Livets Ord

Livets Ord, även kallat Trosrörelsen, svenskt trossamfund av kongregationalistisk, neopentekostal karaktär (kongregationalism). Från början av 1980-talet har L. och dess grundare Ulf Ekman tillhört de mest uppmärksammade fenomenen i frikyrkosverige. I egentlig mening är L. en lokal, icke samfundsbunden, församling i Uppsala, grundad 1983. Vid grundandet var det förhållandevis ovanligt med nya församlingsbildningar i Sverige, vilket blev ett skäl till att L. skapade debatt. L.-församlingar finns i Sverige i Uppsala, Jönköping och Göteborg. Som resultat av ett intensivt missionsarbete finns också över tusen församlingar som tillkommit som resultat av församlingens mission, Livets Ords Mission. Församlingen i Uppsala hade 2010 3300 medlemmar. L. är samtidigt basen för ett omfattande arbete inom utbildning, mission och media. L. används också ofta för den rörelse som sedan 1983 har inspirerats av grundaren, pastor Ulf Ekman. Ett riktigare begrepp är Trosrörelsen, vilket man själv använder, t.ex. i Trosrörelsens predikantorganisation, grundad 1995, nu med drygt 100 medlemmar. Trossamfundet Trosrörelsen hade 2008 ca 8000 medlemmar. Församlingens grundare är Ulf Ekman, född 1950 i Göteborg, prästvigd för Svenska kyrkan 1979, som från omkring 1980 samlade en stor grupp studenter till bibelundervisning inom ramen för Sveriges Evangeliska Student- och Gymnasiströrelse, SESG. Längtan efter sådan grundläggande praktisk bibelundervisning blev upphovet till bibelskolan och församlingen. Nationellt blev L. och Trosrörelsen en fortsättning på och utveckling av den karismatiska rörelsen, en samfundsoberoende väckelserörelse som samlade troende alltifrån Katolska kyrkan till Pingströrelsen. I globalt perspektiv hör L. till den s.k. pingstkarismatiska rörelsen (bestående av pingstvänner, karismatiker och neo-karismatiker) som är en samfundsövergripande rörelse med drygt 500 miljoner anhängare. Teologiskt och kyrkligt har rörelsen alltså flera rötter. Ekman hade efter sin omvändelse 1970 kommit i kontakt både med Svenska Kyrkan – flera i L.-ledningen är också prästutbildade i Svenska Kyrkan – den karismatiska rörelsen och olika evangelikala grupper, däribland de starkt evangelisationsinriktade Navigatörerna. Genom sin svärfar, metodistpastorn och missionären Sten Nilsson, kom Ekman i kontakt med bönegruppsrörelsen och trosundervisningen, som är ett viktigt inslag inom stora delar av den pingskarismatiska rörelsen. Efter att rörelsen från tidigt 1980-tal inspirerades av Kenneth Hagins undervisning om tro och helande, kom pastor Lester Sumrall, evangelist och missionär, under en följd av år fungera som Ekmans mentor. Denna kontakt och Sten Nilssons inflytande lade grunden för den starka missionsinriktning för vilken L. är mest känt internationellt. Också för synen på Israel och judarna spelade Sumrall en viktig roll. Paul Yonggi Cho, pastor för Yoido Full Gospel Church i Seoul, Sydkorea, och en ledargestalt i internationell pingstkarismatisk rörelse, som har en trosundervisning liknande L:s, bjöd 1995 in Ulf Ekman som styrelsemedlem i sin organisation Church Growth International, och Yonggi Cho återinvigde 1999 församlingens lokaler. Teologiskt har Ekman dock utvecklat en syntes av dogmatik i klassisk reformatorisk anda (boken Grunden för vår tro), den pingstkarismatiska rörelsens tyngdpunkter Andens liv, helgelse, tro och helande och under 2000-talets första år en allt starkare betoning på det allmänkyrkliga och kristen enhet. Dessa element gör att man kan relatera till både de stora kyrkorna och pingstkarismatiker. Under 1980- och början av 1990-talen var L. ofta hett stoff i medierna. I fråga om helande hävdade man att församlingen såg sjukdom som ett straff för synd, en syn som L. tillbakavisat som grundlös. En annan punkt gällde ekonomi, där församlingen kritiserades för sin undervisning om ekonomisk frihet. Ekmans bok med samma namn hävdar att Gud vill ge ekonomisk frihet, men att denna inte ska nyttjas själviskt, utan för att stödja mission och behövande. Församlingen påstods också lära att Jesus dog andligen (den s.k. JDS-läran, "Jesus Died Spiritually"). Ekman tog emellertid avstånd från denna undervisning redan i boken Doktriner 1991, en ståndpunkt som sedan har upprepats. 1980-talets av kritiker myntade uttryck "framgångsteologi" används nu sällan, och de stundtals hårda ord som riktades mot L., främst under 1980-talet, förekommer knappast längre. Sedan 1995 har L.-församlingarna och Trosrörelsen vigselrätt. Trosrörelsen blev 2001 registrerat trossamfund och församlingen L. ingår bl.a. i Uppsala Kristna Råd. Under 2009-2010 fördes samtal mellan ledande företrädare för PR och L. vilka resulterade i en deklaration om det gemensamma ansvaret för evangelisation och mission. Ulf Ekman lämnade föreståndarskapet för L. 2013. Hans efterträdare blev Joakim Lundqvist.

Församlingsliv:

Församlingen är central för L. och Trosrörelsen, och församlingen L. har blivit något av en katalysator för startandet av nya församlingar – eller församlingar som förnyas efter liknande modell – i Sverige, Norden, och i det omfattande internationella arbetet. Gudstjänsten, i lokalen som totalt rymmer 5500 personer, präglas av lovsång, förbön och förkunnelse, ofta med undervisande karaktär. Det förekommer ofta förbön för sjuka eller människor med andra problem och man betonar att Guds Ande kan och vill möta konkreta behov. Under senare år har nattvardslivet betonats mer. Söndagsskolan samlar flera hundra barn varje söndag. Familjens betydelse betonas och bland medlemmarna finns påfallande många småbarnsfamiljer. Evangelisationen har under 2000-talet betytt ett ökande inslag av olika nationaliteter och invandrargrupper. I övrigt representerar församlingen socialt ett tvärsnitt av befolkningen. Församlingen är indelad i 180 cellgrupper som samlas i hemmen. Man har också omfattande barn- och ungdomsarbete, ett flertal körer, stråkensemble, drama- och dansteam, samt en pensionärsgrupp.

Utbildning:

Församlingen driver sedan 1985 en kristen skola med ca 750 elever, samt har eget gymnasium med ca 150 elever. Från 1994 till 2014 drev församlingen också en högskola, Livets Ords Teologiska Högskola, som filial till och internationellt ackrediterad genom Oral Roberts University, USA. Skolsatsningen tillhörde under 1980- och 90-talen det kontroversiella med L., men skolorna är godkända och uppbär statliga bidrag sedan 1980-talet. I kölvattnet från L:s skolsatsning har många kristna skolor startat i Sverige och internationellt och man håller årligen skolkonferenser samt inspirerar till skolsatsningar. Livets Ords Teologiska Högskola utbildade främst pastorer och missionärer, och bedrev dessutom pastorskurser internationellt. Höstterminen 2010 hade man totalt ca 650 studenter från ett tjugotal länder. Den största utbildningssatsningen utgörs dock av bibelskolan Livets Ord Bibelcenter, som i Uppsala och internationellt haft totalt 52 000 elever sedan starten 1983.

Mediaarbete:

Sedan starten har L. använt olika media för att sprida sin undervisning, med Ulf Ekmans böcker (ett 30-tal) och undervisning som viktigaste inslag. Om kassettbanden var det mest effektiva sättet att sprida undervisning i början är sannolikt webb-tv och även satellitsända program det medium som når längst. Ekmans böcker finns översatta till en rad språk.

Israelarbete:

Sedan en följd av år är L. engagerat i Israel, dels genom ett studiecenter i Jerusalem, dels genom resor till Israel, genom vilka 13 000 deltagare kommit till Israel. Studiecentret arrangerar kurser och studieresor, både i Israel och i Skandinavien och vid studiecentret bedrivs en internationell bibelskola. Till det internationella arbetet hör också Operation Jabotinsky, som är ett humanitärt projekt med syftet att hjälpa ryska judar undkomma en ökande antisemitism.

Global expansion, kristen enhet och humanitärt arbete:

Om 1980-talet präglades av motvind, intensiv negativ press och ifrågasättande, blev L. i det begynnande 2000-talet en del av det religiösa Sverige. Liksom den pingstkarismatiska rörelsen i stort är man inriktad på stark global expansion, men också på gemenskap med andra kristna. Skribenterna i den teologiska tidskriften Keryx och valet av föreläsare i församlingen och på Livets Ords Teologiska Seminarium både ur pentekostala, lutherska, katolska och ortodoxa led markerar ett ökande intresse för kristna inom olika traditioner och presenterar sammantaget en vision för klassisk kristen tradition i kombination med det som särpräglar L., betoningen på ett dynamiskt, andefyllt kristet liv. Församlingens humanitära arbete växer både lokalt, genom bl.a. hjälp till hemlösa, och internationellt genom läkarteam till katastrofer som Banda Aceh och Haiti, samt Birgitta Ekmans hjälporganisation Indian Children.

Läs mer…

Livets Ords Mission

Livets Ords Mission Internationellt är Livets Ord mest känt för sin kraftfulla satsning på mission, främst genom Ryska Inlandsmissionen, som inleddes 1989 och fick stort genomslag i både Ryssland, andra tidigare sovjetrepubliker och Östeuropa. Under en följd av år gjordes omfattande satsningar på mission i dessa länder, genom åren med totalt 200 missionärer, 6 miljoner böcker och arbete med bibelskolor och församlingsplantering. Ett av dessa var evangelisation utmed transsibiriska järnvägen, ett annat utmed Donau. Man räknar med att missionsarbetet startat eller inspirerat till mellan 1000 och 1500 församlingar. Arbetet bedrivs idag utifrån Livets Ords s.k. centers, de största av dessa finns bl.a. i Moskva, Donetsk (Ukraina), det senare med 350 församlingar, Jerevan (Armenien). Dessa center är baser som helt eller delvis har samma funktioner som dem i Uppsala, med församling, bibelskola, hjälparbete, förlag och pastorsutbildning. Ett exempel är Livets Ord i Jerevan som med sina 10 000 medlemmar samt 3000 i de 27 dotterförsamlingarna är en påtaglig faktor i Armenien. Församlingen Livets Ords vision fokuserar på bibelundervisning och det är också en grundsten i missionsarbetet. De flesta större missionssatsningar har därför resulterat i bibelskolor som genom åren utexaminerat 22 000 elever, f.n. 13 stycken (Uppsala, Albanien, Moskva, Ukraina 3 st, Armenien, Azerbajdzjan, Tadzjikistan, Jerusalem, Vietnam, Indien 3 st, Kina), som drivs för att träna troende. Bibelskolorna är 1- till 2-åriga och ger grundläggande bibelundervisning. År 2011 planeras bibelskolestart i Brasilien. Elever från dessa bibelskolor har i sin tur startat församlingar och nya bibelskolor. Många församlingar bär namnet Livets Ord utan att vara formellt startade av församlingen och många är relaterade till Livets Ord utan att heta Livets Ord. Relationerna är nätverksbetonade, och i vissa länder är församlingarna samlade i unioner eller nätverk. Många missionärer har börjat med en teamresa och sedan starten 1989 har nära 6000 lång- och korttidsmissionärer rest ut till över 50 länder. Livets Ords egna missionärer har successivt lämnat över arbetet till lokala krafter, som i sin tur planterar församlingar och sänder ut missionärer. Ett exempel är församlingen i Moskva som med sina 4000 medlemmar och 1000 frälsningssökande per år är den största protestantiska församlingen i Moskva. I Ryssland har Livets Ord-församlingar också 30 rehabiliteringscentra för missbrukare.

Läs mer…

Ljung, Adolf Efraim

Ljung, Adolf Efraim (1878-1955) SMK, grundare av flera stora firmor, t.ex. Ljungs choklad- & cacaofabrik, vd 1919-1947 och madrassfabriken Dux AB, vd 1926-1947, ägare av flera företag, t.ex. Handelstryckeriet 1924-1947 och Kocks snickerifabriker AB, vd 1945-1947, utgivare av Sydposten 1922-1946, allt i Malmö. Ledamot av missionsstyrelsen 1919-1947, SMU-styrelsen 1916-1919, 1920-1925, 1927-1931, 1934-1935, styrelsen för Svenska Morgonbladet 1918-1934, 1945-1951 (ordförande 1945-1951), stadsfullmäktige i Malmö 1919-1922, 1927-1934.

Läs mer…

Ljungdahl, Sven

Ljungdahl, Sven (1911-2005) MK, pastor, terapeut, socionom. Gift med Marianne Olsson. Född i Köpmannebro, Dalsland men flyttade vid 5 års ålder med familjen till Göteborg, där han genom sin skollärare kom i kontakt med juniorerna i S:t Jakob. Han konfirmerades för församlingspastorn Göte Bergsten och kom till tro under tiden. L. utbildade sig 1933-1937 på Överås i Göteborg. Studier vid Nothwestern University och Garrett Theological Seminary. Diplomerad socionom på Socialinstitutet i Stockholm 1951. L har tjänstgjort som pastor från 1937 i Malmö Marcus bitr., Hultsfred, Bollnäs, Stockholm Kungsholmen, Stockholm S:t Peter bitr. Predikant vid Betaniastiftelsens Sjukhem, Stocksund 1948-1958, bitr. direktor och direktor för S:t Lukasstiftelsen 1954-1976, direktor för Betaniastiftelsen 1962-1969.

Läs mer…

Ljungholm, Otto

Ljungholm, Otto (1885-1957) FA, officer, pionjär i Ryssland 1918, kårofficer, socialarbetare, hotellchef. Gift 1915 med Gerda Axelsson, officer FA.

Ljungquist, Ragnar

Ljungquist, Ragnar Mauritz (1902-1983) PR, pastor. Född i Österfärnebo, Gävleborgs län. Var en av frontgestalterna i det som kallades förnyelseväckelsen i PR kring år 1950. Han hade från år 1929 föreståndartjänster i Hallstavik, Hudiksvall, Kristianstad, Karlskoga, och från 1951 i Östermalms Fria Församling i Stockholm där han, med ett avbrott för tiden i Kristen Gemenskap, var kvar till sin pensionering.

Ljungqvist, Eric

Ljungqvist, Eric (1888-1954) FA, underofficer, redaktör Jönköpings-Posten. Bland alla aktiviteter han var engagerad i var ett för FA i Jönköping speciellt gårdsmötesprojekt då man varje sommar genomförde ett tjugotal gårdsmöten varje vecka. Hela staden fick därigenom kontakt med FA. Medarbetare i Stridsropet. Erhöll Order of The Founder.

Ljus i Hemmet

Ljus i Hemmet, tidskrift SDA, illustrerad barntidning, 1890-1902 med intervaller. Redaktör Emil Åhrén.

Ljus i Mörker

Ljus i Mörker, FA, kvartalstidning för det sociala arbetet bland kvinnor och familjer 1895-1965.

Ljus i Öster

Ljus i Öster,(2) tidskrift som utges av missionsorganisationen Ljus i Öster. Den startades 1918 och utgavs då av Kommittén för Evangelisk Mission i Ryssland, senare Slaviska Missionen, nu Ljus i Öster. Tidskriften rapporterar regelbundet från de missionsområden där organisationen arbetar.

Ljus i Öster

Ljus i Öster, (1) allkristen missionsorganisation som sedan 1903 bedriver mission i Mongoliet, Kina, Turkiet och de stater som tidigare ingick i Sovjetunionen och Östeuropa. Organisationen grundades av Fredrik Höijer under namnet Kommittén för Evangelisk Mission i Ryssland. Organisationen bytte senare namn till Slaviska Missionen och ger ut en tidskrift som liksom organisationen i dag heter Ljus i Öster.

ljusbad

ljusbad, SDA, en större låda fylld med starka lampor, som patienten fick sitta i (med undantag av huvudet). Fungerade som ljusterapi för kroppen. Fanns på alla skodborgskliniker.

Ljusstrålar

Ljusstrålar, en av FB årligen utgiven publikation för ungdomar 1921-1956. Namnet övertogs då av en ny tidning, Ung Kontakt. Under den första tiden hette publikationen Lilla Ljusstrålen.