L

Læstadius, Lars Levi (1800-1861) präst, väckelsepredikant, nykterhetsivrare, botaniker, grundare av och ledare för den lutherska tradition som kommit att kallas læstadianism. L. föddes av en svensk far och en samisk mor. Han studerade i Härnösand och vid Uppsala universitet, prästvigdes i Härnösand 1825 och blev året därpå kyrkoherde i Karesuando. Han gifte sig med Brita Catarina (Kajsa) Alstadius 1827. De fick 15 barn, varav 12 nådde vuxen ålder. I Karesuando mötte L. en våldsam utbredd misär och ett utbrett alkoholmissbruk. Detta fick honom att inleda en aktiv kamp mot alkoholen bland såväl samer som rikssvenskar. L. kunde från sin uppväxt såväl svenska som pitesamiska, men i Karesuando lärde han sig finska och flera lokala samiska dialekter. Mestadels predikade han på finska. L:s förkunnelse präglades av pietistisk lagiskhet och den nyevangeliska väckelsens nådeslära. Han indelade människorna i "säkra", "väckta" och "benådade". De senare är sådana som fått den förvandlande "himmelska passionen" i sina hjärtan, ofta i förbindelse med liikutuksia (rörelser). År 1849 blev L. prost i Pajala samt visitor över församlingarna i lappmarkerna. Fyra år senare förordnade biskop Israel Bergman att det varje söndag skulle hållas två gudstjänster i Pajala en för læstadianer och en för övriga. På så sätt blev læstadianismen en särskild riktning inom Svenska kyrkan.

Löfgren, Olof Almar (1903-1991) journalist på Dagen. Född i Nysätra, Västerbottens län. L. var medarbetare på Västerbottens-Kuriren 1925-1926, 1928-1936, Arboga Tidning och Eskilstuna-Kuriren 1938-1945 och kom efter detta till Dagen när tidningen startades 1945. Där var han kvar till sin pensionering 1969. L. fungerade som inrikespolitisk redaktör, engagerade sig för nykterhetspolitiska frågor och var tidningens flitigaste ledarskribent. Vid denna tid var han i en mening unik på redaktionen genom att vara en av de få som inte tillhörde PR.