G

Gamla missionshuset, i Jönköping, uppfördes 1860 av intressenter inom Jönköpings Traktatsällskap och övergick följande år till Jönköpings Missionsförening. År 1884 inköptes det av Jönköpings Stadsmissionsförening, bildad 1880 med anknytning till SMK. Detta missionshus var uppfört enligt modell från Riseberga bönhus med estrad och talarstol på långsidan. Missionshuset var i bruk till 1937. Fastigheten revs 1968 och gav plats för stadens nya bibliotek. I G. hölls från och med 1861 årligen de av missionsföreningen anordnade fyra s.k. kvartalsmötena, som bl.a. gav upphov till benämningen av Jönköping som Smålands Jerusalem.

Gelotte, Hildur (1903-1973) MK, betaniasyster, missionär, pastor. Avskild missionär 1931. Född i Forsbacka, Gästrikland, där hon gick i söndagsskola och junior i metodistkapellet. I samband med sin omvändelse upplevde hon kallelsen till evangelist och missionär. Hon gick en evangelistkurs i Gävle 1920 och arbetade på Mora krets som inre missionens fältarbetare. G. gick missionärsutbildning på Överås 1924-1926, utbildade sig till sjuksköterska på Betaniastiftelsen i Stockholm och i Frankfurt am Main. Hon fullgjorde sina teologiska studier till metodistpastor och ordinerades till diakon och sedan till äldste inom den Nordafrikanska årskonferensen. G. hade sedan sin tjänst i Bizerte, Tunisien 1931-1942, 1953-1973 för KMA, Kvinnliga Missionsarbetare, hon kallades av sina tunisiska vänner med ett arabiskt ord för "den barmhärtiga".

Gemensam Framtid blev arbetsnamnet på det samfund som bildades den 4 juni 2011 av Metodistkyrkan i Sverige, Svenska Baptistsamfundet och Svenska Missionskyrkan. Det ersattes 2013 av beteckningen Equmeniakyrkan. Samtal om ett samgående hade då pågått sedan 1968. Vid årskonferensen i maj 2012 valdes en kyrkoledare och två biträdande. Bland frågor som har diskuterats under processen kan nämnas dopsyn och lokalförsamlingens ställning i förhållande till riksorganisationen, där de tre samfunden representerar olika traditioner.

generalkonferens, (1) MK, högsta beslutande organ, som samlas vart fjärde år i USA. Varje årskonferens som tillhör The United Methodist Church har rätt att sända ombud. Antalet delegater beräknas på antalet pastorer i respektive årskonferens. För våra nordiska länder betyder det en pastor och en lekman från varje konferens. Det totala antalet delegater får inte överstiga 1000 st. På g. behandlas motioner alltifrån enskilda medlemmar till församlingar, årskonferenser och centralkonferenser. Där finns olika utskott som arbetar med globala frågor både inom och utom kyrkan.

Germei, Markus (1862-1924) präst, missionär. Gift 1899 med Regina Johansson (1857-1943). En av flera eritreanska och etiopiska studerande som genomgick Johannelunds Missionsinstitut för att sedan prästvigas och verka som missionärer i sitt hemland. G. studerade vid Johannelund 1884-1888, prästvigdes i Uppsala 1889 som den "förste afrikan som prästvigts i Uppsala" och var därefter missionär i EFS tjänst i nuvarande Eritrea. I samband med bildandet av Missionssällskapet Bibeltrogna Vänner 1911 övergick G. i dess tjänst innan han 1922 återvände till Sverige.

Gideoniterna, svensk gren av The Gideons International, allkristen organisation med lekmän, grundad i USA 1899. Ursprungligt syfte var att placera Biblar på hotellrum. I Sverige har under 90 år drygt 5 miljoner biblar delats ut. G:s kansli finns i Örebro och invigdes 1978. Har förbindelse med KFUM:s nationalkonferens i Örebro. G. är del av en internationell kristen organisation som är verksam i 193 länder och delar ut ca 80 miljoner Biblar och Nya testamenten varje år. Till Sverige kom idén från USA 1919. På initiativ av Johannes Arén, (kontorschef) och Karl Fries (fil.dr) bildades Resande Affärsmäns Kristliga Förening, RKKF. 1964-1965 blev G. verksamhetens huvudnamn. År 1923 beslutade man att lägga ut hotellbiblar i Göteborg i förbindelse med den stora jubileumsutställningen. Alla hotellen tog välvilligt emot Biblarna, 906 exemplar. G. har medlemmar från alla evangeliska samfund. G:s syfte vidgades sedermera till att genom sina medlemmar personligen och gratis, överlämna Biblar för placering i hotell, sjukhus, fängelser och vårdhem. Ficktestamenten överlämnas personligt till skolungdomar, militärer och sjukvårdspersonal. Avsikten är att vinna människor för Kristus.

Gidlund, Carl (1891-1984) SDA, pastor, samfundsledare, rektor. Gift 1917 med Hanna Gidlund. Född i Trehörningssjö, Ångermanland. Döpt som baptist, upptagen i Sundsvalls SDA-församling 1911. Nyhyttans Missionsskola 1914-1916. Predikant i Norrland fram till 1921, i Finland 1921-1929, ledare av det Finlandssvenska distriktet från 1921. Ledde arbetet först i Nordsvenska och sedan Sydsvenska distriktet 1929-1936, rektor Ekebyholmsskolan 1936-1951, därefter ledare för Sverige och Finland till pensionen 1960. G. var en karismatisk evangelist och kunnig organisatör, teologisk nydanare, betonade att försoningen var avslutad vid korset, skapade förutsättningar för idé- och trosdebatt bland seminaristerna och kom därmed att påverka de framtida förkunnarna i en allmänkristlig, evangelisk riktning.

Gregory, Britt-Marie (1949-1985) SDA, hälsokonsulent, pionjärmissionär. Gift med Kent Gregory. Född Ljung, i Ekebyholm, Uppland. Döpt 1963. Student Ekebyholmsskolan 1969, studier vid Newbold College, England och vid Loma Linda University, Kalifornien USA i Public Health. Tillsammans arbetade makarna under nio år bland karenfolket i norra Thailand, gav dem skriftspråk, översatte och upprättade en sjukvårdsklinik, grundade en församling, förbättrade odlingar och möjligheterna till inkomster genom lokala textilprodukter.

Grenehed, Frans Herbert (1908-1989) ÖM, PR, pastor. Född i Västerplana, Skaraborgs län, evangelistkurs 1927, evangelist i Hagnö, Finland 1927-1930, Örebro missionsskola 1931-1934, övergick 1936 till PR och blev föreståndare i Sandviken. Sedan följde församlingstjänster i Sion i Vasa, Finland, och församlingarna i Götene, Ulricehamn, Alingsås och Katrineholm 1958-1972. G. deltog ofta som bibellärare i Sverige och Finland, och vid flera tillfällen i Afrika. G. var en flitig skribent i PR:s tidningar.

gudstjänst, sammankomst för gemensam tillbedjan och lovsång till Gud. G. innehåller oftast flera olika inslag, t.ex. gemensam sång, bibelläsning, predikan och bön. Med viss regelbundenhet förekommer också nattvard. I de flesta trossamfund leds g. av en pastor eller en särskilt utsedd lekman, ofta äldste eller diakon. Betoningen i g. varierar beroende på församlingens historia och tradition. I vissa samfund har predikan en särställning, i andra har lovsång och tillbedjan en viktigare roll. Den vanligast förekommande, och viktigaste g. är den som hålls på söndagens förmiddag, (hos SDA på lördagen). Numera följs g. ofta av kyrkkaffe.

Gustafson, Emil (1862-1900) HF, predikant, författare, sångförfattare. Var en betydelsefull profil i det tidiga HF, styrelseledamot 1893-1900, lärare på bibel- och evangelistkurserna på Götabro 1893-1900 och skribent i Trons Segrar 1890-1900.

G. kom tidigt i kontakt med väckelsen i Västernärke och var i tonåren söndagsskollärare. Han tvingades två gånger avbryta studier vid lantbruksskolor (1880-1882), på grund av mag- och tarmproblem. Dessa följde honom hela livet och påverkade och präglade stora delar av hans författarskap och förkunnelse. Från 1884 började han predika i närmiljön i olika sammanhang och var under en period upptagen som reseförkunnare inom SMK. I och med Torpkonferensens start 1887 och bildandet av HF styrdes G:s engagemang mer och mer in i dess fåror. Han blev en av ledargestalterna i den nya rörelsen som skribent, reseombud, förkunnare, sångförfattare och styrelseledamot. Genom läraruppgifter på bibel- och evangelistkurserna på Götabro kom han att starkt påverka HF:s evangelister och därigenom också delar av svensk kristenhet, liksom han även gjorde genom sin återkommande undervisning i Trons Segrar. Redan 1886 gav han på eget förlag ut sångsamlingen Betlehemssånger och tre år senare Hjärtesånger. De kom ständigt med nya utökade upplagor och så småningom inlemmades hans sånger i HF:s sångbok Förbundstoner.

G. var en sammansatt person som tycktes präglas av ett enormt allvar, vilket dock vägs upp av en frälsningsglädje som finns uttryckt i många av hans sånger. Teologiskt och innehållsmässigt var han påverkad såväl från lutherskt-rosenianskt håll som av anglosaxisk helgelserörelse med författare som exempelvis Hannah Pearsall Smith, William E. Boardman, A.J. Gordon, F.B. Meyer och A.B. Simpson. Det finns även tydliga drag av medeltida mystik i hans författarskap, inte minst i hans senare verk En Konungs brud och den postumt utgivna Evighetsljus på mörka moln. Det finns också tecken på påverkan från romantiken i hans bildspråk och ordval. Hans bibelanvändning var en kombination av biblicism och allegori praktiskt tillämpad på främst det personliga livet med Kristus. Hela G:s författarskap, både i bokform och i artiklar i Trons Segrar, präglades av ett personligt tilltal. Hans spiritualitet kännetecknades av just den personliga gemenskapen med frälsaren och var därmed individualistiskt och subjektivistiskt präglad. G. var ekumen och inte sekteristisk, men det fanns ett drag av tydlig kyrkokritik hos honom. De dogmatiska utsagorna är i stort sett frånvarande även om de finns som grund för helgelsen, vilken har central plats i allt som G. skrev och förkunnade.

Efter sin alltför tidiga död fick G. en särställning inom HF som ideal. Han blev den som personifierade både helgelse och den "ton" som skall känneteckna Torpkonferensen. Denna roll förstärktes av den stora påverkan han fick på Frank Mangs liv och kristendomssyn, och dennes långvariga relation till och medverkan på Torpkonferensen. Missionsföreståndare Stig Abrahamssons bok Emil Gustafson – en Guds profet spelar här också en viktig roll för etablerandet av G. som ideal. Men även utanför HF-kretsarna har G:s skrifter haft stor påverkan på förkunnare i olika samfund och sammanhang.