Docs
Svenskt Frikyrkolexikon
Hem » S » Svenska Baptistsamfundet
Svenska Baptistsamfundet, Första baptistiska dopet i Vallersvik 1848, målning av Gustaf Cederström 1886.

Svenska Baptistsamfundet

Svenska Baptistsamfundet, SB, det äldsta svenska frikyrkosamfundet, framsprunget ur 1800-talets folkväckelse och den internationella baptismen. Baptismen kom till Sverige via Tyskland (J.G. Oncken i Hamburg) och USA (bl.a. genom svensk-amerikanska utvandrare). Under begynnelseskedet var den svenska baptiströrelsen främst präglad av den lutherska nyevangelismen. Men i och med att K.O. Broady 1866 blev rektor för Betelseminariet förstärktes rörelsens reformerta prägel. Från att ha varit en kongregationalistisk församlingsrörelse (kongregationalism) med årskonferensen som samlande organ organiserades baptiströrelsen 1889 som Sällskapet Svenska Baptistmissionen. Detta utvecklades till ett frikyrkosamfund med en demokratiskt vald missionsstyrelse 1914 och en missionsföreståndare 1933; samfundet kom att kallas S. I det förenades väckelseinriktningen med ett socialt och politiskt ansvarstagande. Som riksdagsman påverkade Jakob Byström lagstiftningen om religionsfrihet och rätten till vapenfri värnplikt. Nils Johan Nordström och Gunnar Westin var två andra inflytelserika baptistledare. S. har under 1900-talet utvecklats från slutenhet i synen på församling, dop och nattvard till ett växande ekumeniskt engagemang. S. har haft stor betydelse för söndagsskolans utveckling i Sverige. Samfundets sångbok är sedan 1987 Psalmer och Sånger, tidningsorgan är Sändaren och pastorsutbildningen är förlagd till Teologiska Högskolan Stockholm. S. var som störst 1935 med ca 65 000 medlemmar och hade 2007 ca 17 500 medlemmar. Missionsföreståndare: Hjalmar Danielson 1933-1948, Erik Rudén 1955-1959, Simon Öberg 1959-1965, Erik Rudén 1965-1971, David Lagergren 1972-1984, Birgit Karlsson 1984-1995, Sven Lindström 1995-2003, Karin Wiborn 2003-.

Den svenska baptismen har i särskilt hög grad varit utsatt för splittringsrörelser: döparsamfunden Fribaptistsamfundet, Pingströrelsen och Örebromissionen (nu del av Evangeliska Frikyrkan, EFK) har alla utgått från S. Helgelseförbundet som nu är del av EFK var ett baptistiskt samfund som bildades utan direkt samband med S. Vid S:s årskonferens 2009 beslöts att samfundet tillsammans med MK och SMK skulle bilda ett nytt frikyrkosamfund, Equmeniakyrkan. För ytterligare detaljer om den svenska baptismens historia, se F.O. Nilsson, Per Palmqvist, Anders Wiberg, Vallersvik m.fl. artiklar.

Litt. b:

Litteratur i urval om personen eller företeelsen i artikeln

  • Gunnar Westin, Den kristna friförsamlingen i Norden. Frikyrklighetens uppkomst och utveckling (1956)
  • Torsten Bergsten, Frikyrkor i samverkan (1995)
  • Nils Johan Nordström, Svenska Baptistsamfundets historia 1-2 (1923, 1928)
  • Gunnar Westin, I den svenska frikyrklighetens genombrottstid. Svensk baptism till 1880-talets slut (1963)
  • dens, Svenska Baptistsamfundet 1887-1914 (1965)
  • D. Lagergren, Framgångstid med dubbla förtecken. Svenska Baptistsamfundet åren 1914-1932 (1989)
  • D. Lagergren, Förändringstid. Kris och förnyelse. Svenska Baptistsamfundet åren 1933-1948 (1994)
  • Berit Åqvist (red.), Tro Frihet emenskap. Svensk Baptism genom 150 år (1998)
  • Torsten Bergsten, 'Svenska Baptistsamfundet' i: NE 17 (1995)

TBn