Svenska Baptistsamfundets mission
Svenska Baptistsamfundets mission Alltsedan den engelske baptisten William Careys (1761-1834) epokgörande missionsinsats har den yttre missionen varit ett angeläget ärende för den internationella baptiströrelsen. Under den svenska baptismens begynnelseskede från 1848 till ca 1890 hade samfundet inget eget missionsområde. Man stödde andra länders mission ekonomiskt, t.ex. under 1880-talet missionen i Burma som var ett viktigt missionsområde för de amerikanska baptisterna. Som den första svenska baptistmissionären utanför Norden var Eric Lund verksam 1877-1912 i Spanien och Filippinerna. Svensk baptistmission pågick i Spanien till 1920-talet.
Kina- och Japanmissionen Kina Inlandmissionens grundare Hudson Taylor besökte Sverige 1888. Han stimulerade missionsintresset bland de svenska baptisterna. Fyra betelseminarister förklarade sig beredda att gå ut i missionens tjänst. Tre av dem gick till Kina, den förste, Carl Vingren 1891. Han följdes 1892 av Johan Edvard Lindberg och 1894 av Johan Alfred Rinell 1894. Medlemmar av familjerna Lindberg och Rinell verkade som missionärer i Kina i mer än 50 år. SB:s Kinamission var lokaliserad till provinsen Shantung (Shandong). Den pågick till 1951 då den p.g.a. Maos revolution måste upphöra. Flera av Kinamissionärerna flyttade över sin verksamhet till Japan, bland dem Martin Jansson. Hjördis Andersson och Gerdie Ulmstedt verkade som missionärer i Japan.
Kongomissionen Den fjärde betelseminaristen 1888 var Edvard Vilhelm Sjöblom. Som den första svenska baptistmissionären kom han till Belgiska Kongo (Kongofristaten) 1892. Han och hans hustru arbetade på ett amerikanskt baptistmissionsfält tills Sjöblom dog 1903. Han avslöjade för världspressen de grymheter som den kongolesiska befolkningen utsattes för. "Hans vittnesmål hörde till de mest detaljerade och trovärdiga som kom till allmänhetens kännedom" (D. Lagergren). Efter sexton år upptog SB ett eget missionsarbete vid Kasaifloden i Kongo med Oskar Andersson och Sarah Andersson som pionjärer. Aron Anderssons evangelistarbete på 1930-talet resulterade i ett andligt genombrott. På 1950-talet upplevde Kongomissionen en framgångstid. År 1960 frigjorde sig Kongo från Belgien och missionens kyrka blev självständig. Missionärerna tvingades lämna Kongo men några av dem återvände mycket snart, nu som rådgivare och experter inom skola och hälso- och sjukvård. På 1960-talet fick missionen tillgång till svenska statliga medel. Vid sekelskiftet 2000 hade det självständiga Kongosamfundet (Communauté Baptiste de Bandundu, CBB) 53 församlingar med 30 000 medlemmar. Ett betydande antal svenska kongomissionärer har utom de redan nämnda verkat i Kongo/Zaire under 1900-talet.
Indien- och Thailandmissionen SB övertog 1944 en av svenska pingstvänner grundad mission i Indien. Ett antal unga missionärer sändes till Indien. Deras arbete kom snart att ske i samverkan med de amerikanska baptisterna, Längst bland de svenska missionärerna stannade Doris Conney kvar. År 1974 beslöt SB att börja mission i Thailand. Det första missionärsparet, Anders och Maria Hovemyr, anlände dit 1976. Den svenska Thailandmissionen har varit speciellt inriktad på de stora grupperna burmesiska flyktingar i norra Thailand. Denna missionsinsats har varit SB:s största vid sidan av Kongomissionen.
SB:s missionsledning När Sällskapet Svenska Baptistmissionen bildades 1889 tillsattes även en kommitté för mission utom Sverige. Under perioden 1889 till 1922 ansvarade två ledande män inom SB för den yttre missionen vid sidan av övriga ledaruppgifter: Wilhelm Lindblom och Jakob Byström. 1922-1937 var C.G. Lundin sekreterare för den yttre missionen. Han efterträddes av Eric Strutz 1946-1964 och av Sven Ohm 1964-1989. Ohm avlöstes i sin tur av Per-Åke Wahlström 1989-1999.
Litt. b:
Litteratur i urval om personen eller företeelsen i artikeln
- D. Lagergren (red), I Kongo. Svensk baptistmission under 50 år i ord och bild (1969)
-
'Med världen i blickfältet' i: Berit Åqvist (red.), Tro Frihet Gemenskap. Svensk Baptism genom 150 år (1998), s. 45-70