J

Jacobson, Bror (1901-1987) PR, söndagsskolföreståndare, förlagschef. Född i Stockholm. Yrkesbana som chef inom bok- och förlagsbranschen. Gift 1928 med Elsa Jacobson. J. blev år 1915 medlem i Filadelfiaförsamlingen i Stockholm där han på sin fritid var föreståndare för söndagsskolan från 1922, diakon 1928-1936, äldste från 1936. J. blev chef för Förlaget Filadelfia 1935. På riksplanet var han banbrytande för barn- och ungdomsverksamheten i PR genom initiativ till den första barnkolonin i sin hemförsamling 1925, som ledare för rörelsens första bibelvecka för ungdomar, i Ådalen, 1937, som redaktör för Den kristne i barn- och ungdomsarbetet och genom att arrangera den första ungdomsledarkursen i PR på Kaggeholms folkhögskola 1965.

Jacobsson, Jacob Thimoteus (1840-1912) MK, köpman, lokalpredikant, författare, skald, grosshandlare, även nykterhetstalare och sångförfattare, flitig författare med ett stort antal publikationer. Gift med Hilda Runnqvist. Född i Sproge socken på Gotland. Bodde i Kalmar, Göteborg och till sist Stockholm. Under Göteborgstiden ansvarade han för kyrkans bokförlag och församlingen i Majorna. J. var aktiv inom godtemplarorden och blåbandsföreningen och gjorde en stor insats för nykterhetsarbetet. Var en god talare och spelade flera instrument bl.a. fiol och mandolin.

Jansson, Astrid Anna Gustava (1906-1973) (född Jakobsson) PR, sjukvårdsbiträde, indianmissionär. Född i Slite, Gotland, uppvuxen inom SB. Reste till Sydamerika på egen sold 1936 och blev, med ett par korta avbrott, kvar där till 1970. J. blev den första missionär som upprättade en nära kontakt med tapiete- och matacoindianerna i Bolivia och blev dessutom instrument för en massiv andlig förändring bland dessa. Efter J:s bortgång var uppskattningsvis 70 % av dessa indianer medlemmar i den av missionen startade pingströrelsen. Genom sin öppna hållning gentemot indianerna blev hon till ett föredöme för en ny generation av missionärer.

Jansson, Karl August (1854-1933) MK, pastor, rektor. Gift med Selma Grell. Gift med Lisa Olsson. Född i Snavlunda, Örebro län. Under sina studier vid läroverket i Örebro kom han i kontakt med MK. Var från 1874 pastor i följande församlingar: Örebro, Göteborg, Lindesberg, Åtorp, Kalmar-Öland-Nybro-Ryssby, Kristinehamn-Karlstad, Stockholm S:t Peter. Var distriktsföreståndare på olika distrikt 1886-1901 och från 1903-1916 rektor för Teologiska skolan i Uppsala. J. var under många år ordförande i Epworthförbundet. Han var engagerad i bl.a. KFUM, nykterhetsrörelsen, Svenska Bibelläsningsförbundet. Blev teologie hedersdoktor vid Ohio Wesleyan University i USA.

Jehovas vittnen, ett religiöst samfund som ofta förväxlas med frikyrkorna. De räknas dock vanligtvis inte ens till de kristna kyrkorna. Liksom kyrkorna använder de Bibeln, samlas i församlingar, har en strikt moral och verkar missionerande, bl.a. genom dörrknackning. De gör även anspråk på att vara uppföljare till den ursprungliga sanna kristendomen. Till skillnad från de kristna kyrkorna brukar de dock en egen bibelöversättning, avvisar treenighetsläran, tror inte på Jesus eller den Helige Ande som en gudomlighet och avvisar nutida kristna kyrkor som irrläriga.

Jennerström, Johan (1884-1943) FA, officer, missionär. Gift 1927 med nederländska frälsningsofficeren Elisabeth Seur. Missonär i Indonesien 1908-1943 med undantag av en kort period i Sverige under första världskriget. Under andra världskriget internerades han i japanskt koncentrationsläger och avled strax efter frigivningen den 15 juli 1943. Familjen lyckades med stor svårighet få plats på en båt till Sverige 1945. J:s sista uppgift var som föreståndare vid FA:s ögonsjukhus i Samarang. Sjukhuset hade grundats av den danske frälsningsofficeren, ögonläkaren Wilhelm Wille.

Jernestrand, Erik Lennart Gideon (1929-2007) PR, musikdirektör, körledare. Född i Örnsköldsvik. Efter studier och flera examina vid Kungliga Musikhögskolan i Stockholm, 1945-1951, blev han organist och musikledare i Södermalmskyrkan i Stockholm. År 1955 anställdes J. som musikchef för nystartade IBRA Radio och skapade följande år IBRA-kören, som han ledde till dess nedläggning 1999. Åren 1959-1992 var han anställd i Filadelfiaförsamlingen i Stockholm, först som musikledare vid sidan av musikdirektören Karl-Erik Svedlund, från 1971 som dennes efterträdare. Under 1950-talet följde J. med Einar Ekberg på sångarturnéer i USA. J. ingick i redaktionen för PR:s sångbok Segertoner 1960 och 1988. Hans produktion, som tonsättare och arrangör, omfattar kompositioner och arrangemang som orgelpreludier för psalmer, parafraser, kantater, blås-och stråkmusik, orkestermusik, solosånger och körverk. J. var en framstående ackompanjatör. Han medverkade vid skivinspelningar på Hemmets Härold samt gav ut fyra egna skivor med piano- och orgelimprovisationer av kända psalmer och sånger.

Jesusrörelsen, Jesusfolket, ursprungligen en kristen väckelserörelse bland hippies i Kalifornien med start i mitten av 1960-talet. Det första Jesus-kollektivet, The Living Room, öppnades 1967. År 1971 rapporterade National Institute of Health att det fanns över tretusen kollektiv enbart i USA. Rörelsen var starkt inriktad på evangelisation och spreds snabbt till ungdomsgrupper över västvärlden. En av ledarna var hippie-pastorn Arthur Blessit, som predikade på Hollywoods Sunset Strip, på rockfestivaler, nattklubbar och Love In's. "Jesus-nattklubben" His Place på Sunset Strip blev ett viktigt centrum för Jesusfolket. De gav ut tidningen Hollywood Free Paper. Många hippiemusiker och gatumusikanter blev frälsta, och rörelsen utvecklade ett omfattande musikliv med olika grenar från folkmusik till hårdrock. Pingstpastorn Chuck Smith blev en förgrundsgestalt i rörelsen genom sin kraftigt expanderande kyrka, Calvary Chapel, som startades 1965 i Costa Mesa, Kalifornien.

I Sverige fick Jesusrörelsen sina första nedslag i Göteborgsområdet. Jesushuset, det första kollektivet med Jesus-folk i Sverige, startade 1971 på Hisingen under ledning av Bill Bullard och Jim MacInnes. Senare flyttade de till Jutatorpet, en gård i Småland, där de etablerade bokförlag och produktion av kassettinspelningar. Jesushus och kaféer öppnades på flera platser, som mest fanns det ett åttiotal Jesusgrupper i landet. En grupp amerikanska Jesus-ungdomar inbjöds 1971 till Sverige av Stanley Sjöberg. Året därpå bjöd Lewi Pethrus in en stor grupp som bl.a. medverkade i Nyhemsveckan. Rörelsen gav upphov till Jesus-festivaler och andra ungdomssamlingar runt om i landet. Enligt Berndt Gustafsson berörde Jesusrörelsen under 1970-talet runt tiotusen personer i Sverige.

Johannelunds teologiska högskola, EFS skola i Uppsala för utbildning av präster och pastorer. Grundades 1862 för att utbilda dem som skulle sändas ut som missionärer av EFS. Från och med 1863 var skolan förlagd till Bromma och fick sitt namn Johannelund efter den lantegendom som inköpts av EFS för ändamålet. Skolan kallades från början Johannelunds Missionsinstitut men bytte 1959 namn till Johannelunds Teologiska Institut. År 1993 fick Johannelund, som en av de första privata teologiska utbildningsanstalterna i landet, rätt att utfärda högskoleexamen i teologi. I dag har högskolan rätt att utfärda kandidatexamen i teologi och heter från 1998 Johannelunds teologiska högskola. Sedan 1970 ligger J. i Uppsala.

Från början var J. ett renodlat missionsinstitut för utbildning av missionärer för tjänst utomlands. Åren 1876-1880 var även utbildningen av arbetare i Sverige, kolportörsutbildningen (Johannesberg), förlagd dit och 1887 flyttades den slutgiltigt till J. Från det året har J. varit EFS skola för arbetare både i hem- och utland.

Utbudet av utbildningar vid J. är i dag brett. Förutom kandidatexamen i teologi erbjuder högskolan också andra längre och kortare kurser i teologi. Den grundläggande utbildningen till präst utmärks av att teori och praktik varvas under hela utbildningstiden. En majoritet av de studerande är inriktade på tjänst i Sverige, framför allt som präster i EFS och Svenska kyrkan, men även studerande med annan inriktning, t.ex. lärare eller pastorer inom svenska frikyrkosamfund, finns vid högskolan. I samarbete med Hagabergs folkhögskola erbjuder J. också en bibelskola.

Den förste rektorn var Waldemar Rudin. Andra mer kända rektorer har varit Adolf Kolmodin, Sam. Åberg, Nils Rodén, Torsten Nilsson och Agne Nordlander.

Johannesberg, EFS kolportörsskola åren 1868-1876. Skolan hade sin bakgrund i den av Hans Jacob Lundborg startade skolan i Grythyttehed (1862-1867). Under de år skolan fungerade i Grythyttehed stöddes den av EFS och ett hundratal män fick sin utbildning där. EFS beslöt år 1867 att överta skolan och den flyttades sedan till Johannesberg (Johannisberg) utanför Stockholm till en tomt och ett hus som skänktes av ordföranden för EFS styrelse Per Magnus Elmblad. Kolportörsskolan var uteslutande avsedd att utbilda för EFS hemlandsmission. År 1876 flyttades utbildningen av kolportörer till Johannelunds Missionsinstitut.

Johanson, Bernhard (1900-1984) HF, missionär i Sydafrika. Gift 1925 med Petra Heidalewig. Född i Sydafrika av Ingeborg och K.J. Johanson och förblev bosatt där även efter sin aktiva missionärstid. J. var en uppmärksammad predikant och bibellärare med utbildning från Moody Bible Institute i Chicago. Därför ombads han 1942 att starta Union Bible Institute i Sweetwaters för att utbilda afrikanska pastorer inom flera svenska och amerikanska missioner och blev dess rektor 1942-1972. Som författare skrev han många böcker på engelska och zulu, bl.a. en kommentarserie på zulu över hela Nya testamentet. Han efterträdde sin far som redaktör för tidningen Ubaqa (Facklan).

Johansson, Eskil (1925-2008) PR, radiomissionär. Född i Torslanda, Göteborg. Efter utbildning till ingenjör, kom J. att göra en femtioårig insats för radiomission. Kring år 1950 reste han till England för att studera språk, och var sedan missionär i Spanien och Portugal. Därefter flyttade J. till Tanger i norra Marocko där han fick arbete som radioingenjör på den kommersiella radiostationen Radio Corporation of America under tre år. På fritiden började han missionera tillsammans med en nordamerikansk missionär, genom att köpa sändningstid för kristna radioprogram och genom ett eget tryckeri som de startade. I Sverige sökte PR vid samma tid lösningar för starten av det som blev IBRA Radio. Lewi Pethrus besökte Tanger och övertalade J. att börja arbeta med PR:s radiomission. I juni 1955 anställdes han hos IBRA. När de tvingades avsluta sändningarna 1959 fortsatte han jobba med radiomission för IBRA i bl.a. Sydamerika, Asien och Europa. J. talade tolv språk och besökte fler än 100 länder. Han skrev många böcker, varav de flesta handlade om mission och om IBRA Radio. Sverre Larsson skrev efter hans död, att för det praktiska genomförandet av visionen om IBRA "blev Eskil genom sitt kunnande och sin energi en förgrundsgestalt och han fick också tillnamnet Mr IBRA".