Johnson, Andrew G.
Johnson Ek, Andrew Anders Gustaf (1878-1965) PR, evangelist, missionär; pionjär för pingstväckelsen i Sverige. Gift 1910 med Maria Brandberg. Född i Skövde och emigrerade till USA efter militärtjänsten. Han blev kristen där 1904 och döpt i Kalifornien 1905. I början av 1906 blev han bekant med William J. Seymour och började gå på bönemöten på Bonnie Brae Street i Los Angeles. Han gjorde en andedopsupplevelse där och var därefter aktiv i Azusa Street-väckelsen fram till juli månad, då han, tillsammans med några andra, blev utsänd i den första gruppen missionärer. I New York mötte han, och inspirerade, T.B. Barratt från Norge. I november kom han till Skövde och överförde så pv till Sverige. I januari 1907 inbjöds han av John Ongman till Örebro och hade möten där. I juni flyttade J. över till Göteborg där han ledde ett fristående arbete i Torghallen. Åren 1909-1912 var han missionär i Kina på egen sold. År 1913 var han tillbaka i Göteborg och från 1914 förestod han Filadelfiaförsamlingens i Stockholm räddningsmission. År 1920 blev J. ansvarig för Filadelfias nödhjälpsinsats i Wien och verkade där i två år. Efter detta verksam som resande predikant i Norden och Nordamerika fram till sin pensionering.
Litt. a:
Litteratur i urval skriven av personen i artikeln
-
[red.] Glorysångbok (1908)
- Då elden föll (1933)
Litt. b:
Litteratur i urval om personen eller företeelsen i artikeln
- Arthur Sundstedt, Pingstväckelsen (1969), s. 256
-
Pingströrelsen, del 1 (2007), s. 11-38
-
Jan-Åke Alvarsson: "När Örebro blev Sveriges Los Angeles" ÖTH Rapport 26 (2008)