Docs
Svenskt Frikyrkolexikon
Hem » J » Jesusrörelsen
Jesusrörelsen, företrädarna trivdes lika bra i kyrkor som på gatan, här i Stockholm 1972.

Jesusrörelsen

Jesusrörelsen, Jesusfolket, ursprungligen en kristen väckelserörelse bland hippies i Kalifornien med start i mitten av 1960-talet. Det första Jesus-kollektivet, The Living Room, öppnades 1967. År 1971 rapporterade National Institute of Health att det fanns över tretusen kollektiv enbart i USA. Rörelsen var starkt inriktad på evangelisation och spreds snabbt till ungdomsgrupper över västvärlden. En av ledarna var hippie-pastorn Arthur Blessit, som predikade på Hollywoods Sunset Strip, på rockfestivaler, nattklubbar och Love In's. "Jesus-nattklubben" His Place på Sunset Strip blev ett viktigt centrum för Jesusfolket. De gav ut tidningen Hollywood Free Paper. Många hippiemusiker och gatumusikanter blev frälsta, och rörelsen utvecklade ett omfattande musikliv med olika grenar från folkmusik till hårdrock. Pingstpastorn Chuck Smith blev en förgrundsgestalt i rörelsen genom sin kraftigt expanderande kyrka, Calvary Chapel, som startades 1965 i Costa Mesa, Kalifornien.

I Sverige fick Jesusrörelsen sina första nedslag i Göteborgsområdet. Jesushuset, det första kollektivet med Jesus-folk i Sverige, startade 1971 på Hisingen under ledning av Bill Bullard och Jim MacInnes. Senare flyttade de till Jutatorpet, en gård i Småland, där de etablerade bokförlag och produktion av kassettinspelningar. Jesushus och kaféer öppnades på flera platser, som mest fanns det ett åttiotal Jesusgrupper i landet. En grupp amerikanska Jesus-ungdomar inbjöds 1971 till Sverige av Stanley Sjöberg. Året därpå bjöd Lewi Pethrus in en stor grupp som bl.a. medverkade i Nyhemsveckan. Rörelsen gav upphov till Jesus-festivaler och andra ungdomssamlingar runt om i landet. Enligt Berndt Gustafsson berörde Jesusrörelsen under 1970-talet runt tiotusen personer i Sverige.

Litt. b:

Litteratur i urval om personen eller företeelsen i artikeln

  • Torbjörn Aronson, Guds eld över Sverige (1990)
  • Pingströrelsen, del 1 (2007), s. 259-260

ILn
Föregående
Nästa
JG »