Docs
Svenskt Frikyrkolexikon
Hem » L » Livets Ord
Livets Ord och dess grundare Ulf Ekman 1983.
Livets Ord, Interiör. Joakim Lundkvist tidigare pastor predikar.

Livets Ord

Livets Ord, även kallat Trosrörelsen, svenskt trossamfund av kongregationalistisk, neopentekostal karaktär (kongregationalism). Från början av 1980-talet har L. och dess grundare Ulf Ekman tillhört de mest uppmärksammade fenomenen i frikyrkosverige. I egentlig mening är L. en lokal, icke samfundsbunden, församling i Uppsala, grundad 1983. Vid grundandet var det förhållandevis ovanligt med nya församlingsbildningar i Sverige, vilket blev ett skäl till att L. skapade debatt. L.-församlingar finns i Sverige i Uppsala, Jönköping och Göteborg. Som resultat av ett intensivt missionsarbete finns också över tusen församlingar som tillkommit som resultat av församlingens mission, Livets Ords Mission. Församlingen i Uppsala hade 2010 3300 medlemmar. L. är samtidigt basen för ett omfattande arbete inom utbildning, mission och media. L. används också ofta för den rörelse som sedan 1983 har inspirerats av grundaren, pastor Ulf Ekman. Ett riktigare begrepp är Trosrörelsen, vilket man själv använder, t.ex. i Trosrörelsens predikantorganisation, grundad 1995, nu med drygt 100 medlemmar. Trossamfundet Trosrörelsen hade 2008 ca 8000 medlemmar. Församlingens grundare är Ulf Ekman, född 1950 i Göteborg, prästvigd för Svenska kyrkan 1979, som från omkring 1980 samlade en stor grupp studenter till bibelundervisning inom ramen för Sveriges Evangeliska Student- och Gymnasiströrelse, SESG. Längtan efter sådan grundläggande praktisk bibelundervisning blev upphovet till bibelskolan och församlingen. Nationellt blev L. och Trosrörelsen en fortsättning på och utveckling av den karismatiska rörelsen, en samfundsoberoende väckelserörelse som samlade troende alltifrån Katolska kyrkan till Pingströrelsen. I globalt perspektiv hör L. till den s.k. pingstkarismatiska rörelsen (bestående av pingstvänner, karismatiker och neo-karismatiker) som är en samfundsövergripande rörelse med drygt 500 miljoner anhängare. Teologiskt och kyrkligt har rörelsen alltså flera rötter. Ekman hade efter sin omvändelse 1970 kommit i kontakt både med Svenska Kyrkan – flera i L.-ledningen är också prästutbildade i Svenska Kyrkan – den karismatiska rörelsen och olika evangelikala grupper, däribland de starkt evangelisationsinriktade Navigatörerna. Genom sin svärfar, metodistpastorn och missionären Sten Nilsson, kom Ekman i kontakt med bönegruppsrörelsen och trosundervisningen, som är ett viktigt inslag inom stora delar av den pingskarismatiska rörelsen. Efter att rörelsen från tidigt 1980-tal inspirerades av Kenneth Hagins undervisning om tro och helande, kom pastor Lester Sumrall, evangelist och missionär, under en följd av år fungera som Ekmans mentor. Denna kontakt och Sten Nilssons inflytande lade grunden för den starka missionsinriktning för vilken L. är mest känt internationellt. Också för synen på Israel och judarna spelade Sumrall en viktig roll. Paul Yonggi Cho, pastor för Yoido Full Gospel Church i Seoul, Sydkorea, och en ledargestalt i internationell pingstkarismatisk rörelse, som har en trosundervisning liknande L:s, bjöd 1995 in Ulf Ekman som styrelsemedlem i sin organisation Church Growth International, och Yonggi Cho återinvigde 1999 församlingens lokaler. Teologiskt har Ekman dock utvecklat en syntes av dogmatik i klassisk reformatorisk anda (boken Grunden för vår tro), den pingstkarismatiska rörelsens tyngdpunkter Andens liv, helgelse, tro och helande och under 2000-talets första år en allt starkare betoning på det allmänkyrkliga och kristen enhet. Dessa element gör att man kan relatera till både de stora kyrkorna och pingstkarismatiker. Under 1980- och början av 1990-talen var L. ofta hett stoff i medierna. I fråga om helande hävdade man att församlingen såg sjukdom som ett straff för synd, en syn som L. tillbakavisat som grundlös. En annan punkt gällde ekonomi, där församlingen kritiserades för sin undervisning om ekonomisk frihet. Ekmans bok med samma namn hävdar att Gud vill ge ekonomisk frihet, men att denna inte ska nyttjas själviskt, utan för att stödja mission och behövande. Församlingen påstods också lära att Jesus dog andligen (den s.k. JDS-läran, "Jesus Died Spiritually"). Ekman tog emellertid avstånd från denna undervisning redan i boken Doktriner 1991, en ståndpunkt som sedan har upprepats. 1980-talets av kritiker myntade uttryck "framgångsteologi" används nu sällan, och de stundtals hårda ord som riktades mot L., främst under 1980-talet, förekommer knappast längre. Sedan 1995 har L.-församlingarna och Trosrörelsen vigselrätt. Trosrörelsen blev 2001 registrerat trossamfund och församlingen L. ingår bl.a. i Uppsala Kristna Råd. Under 2009-2010 fördes samtal mellan ledande företrädare för PR och L. vilka resulterade i en deklaration om det gemensamma ansvaret för evangelisation och mission. Ulf Ekman lämnade föreståndarskapet för L. 2013. Hans efterträdare blev Joakim Lundqvist.

Församlingsliv:

Församlingen är central för L. och Trosrörelsen, och församlingen L. har blivit något av en katalysator för startandet av nya församlingar – eller församlingar som förnyas efter liknande modell – i Sverige, Norden, och i det omfattande internationella arbetet. Gudstjänsten, i lokalen som totalt rymmer 5500 personer, präglas av lovsång, förbön och förkunnelse, ofta med undervisande karaktär. Det förekommer ofta förbön för sjuka eller människor med andra problem och man betonar att Guds Ande kan och vill möta konkreta behov. Under senare år har nattvardslivet betonats mer. Söndagsskolan samlar flera hundra barn varje söndag. Familjens betydelse betonas och bland medlemmarna finns påfallande många småbarnsfamiljer. Evangelisationen har under 2000-talet betytt ett ökande inslag av olika nationaliteter och invandrargrupper. I övrigt representerar församlingen socialt ett tvärsnitt av befolkningen. Församlingen är indelad i 180 cellgrupper som samlas i hemmen. Man har också omfattande barn- och ungdomsarbete, ett flertal körer, stråkensemble, drama- och dansteam, samt en pensionärsgrupp.

Utbildning:

Församlingen driver sedan 1985 en kristen skola med ca 750 elever, samt har eget gymnasium med ca 150 elever. Från 1994 till 2014 drev församlingen också en högskola, Livets Ords Teologiska Högskola, som filial till och internationellt ackrediterad genom Oral Roberts University, USA. Skolsatsningen tillhörde under 1980- och 90-talen det kontroversiella med L., men skolorna är godkända och uppbär statliga bidrag sedan 1980-talet. I kölvattnet från L:s skolsatsning har många kristna skolor startat i Sverige och internationellt och man håller årligen skolkonferenser samt inspirerar till skolsatsningar. Livets Ords Teologiska Högskola utbildade främst pastorer och missionärer, och bedrev dessutom pastorskurser internationellt. Höstterminen 2010 hade man totalt ca 650 studenter från ett tjugotal länder. Den största utbildningssatsningen utgörs dock av bibelskolan Livets Ord Bibelcenter, som i Uppsala och internationellt haft totalt 52 000 elever sedan starten 1983.

Mediaarbete:

Sedan starten har L. använt olika media för att sprida sin undervisning, med Ulf Ekmans böcker (ett 30-tal) och undervisning som viktigaste inslag. Om kassettbanden var det mest effektiva sättet att sprida undervisning i början är sannolikt webb-tv och även satellitsända program det medium som når längst. Ekmans böcker finns översatta till en rad språk.

Israelarbete:

Sedan en följd av år är L. engagerat i Israel, dels genom ett studiecenter i Jerusalem, dels genom resor till Israel, genom vilka 13 000 deltagare kommit till Israel. Studiecentret arrangerar kurser och studieresor, både i Israel och i Skandinavien och vid studiecentret bedrivs en internationell bibelskola. Till det internationella arbetet hör också Operation Jabotinsky, som är ett humanitärt projekt med syftet att hjälpa ryska judar undkomma en ökande antisemitism.

Global expansion, kristen enhet och humanitärt arbete:

Om 1980-talet präglades av motvind, intensiv negativ press och ifrågasättande, blev L. i det begynnande 2000-talet en del av det religiösa Sverige. Liksom den pingstkarismatiska rörelsen i stort är man inriktad på stark global expansion, men också på gemenskap med andra kristna. Skribenterna i den teologiska tidskriften Keryx och valet av föreläsare i församlingen och på Livets Ords Teologiska Seminarium både ur pentekostala, lutherska, katolska och ortodoxa led markerar ett ökande intresse för kristna inom olika traditioner och presenterar sammantaget en vision för klassisk kristen tradition i kombination med det som särpräglar L., betoningen på ett dynamiskt, andefyllt kristet liv. Församlingens humanitära arbete växer både lokalt, genom bl.a. hjälp till hemlösa, och internationellt genom läkarteam till katastrofer som Banda Aceh och Haiti, samt Birgitta Ekmans hjälporganisation Indian Children.

AGr
Föregående