Örebromissionens Ungdom

Örebromissionens Ungdom, ÖMU, den samlande beteckningen för ungdomsverksamhet inom ÖM som en integrerad del av dess Sverigearbete. Arbetet bland barn och ungdom, som var starkt inom baptismen, försvagades i församlingar med ÖM-inriktning under påverkan från PR:s tidiga synsätt. Harry Frödin medverkade dock till att från 1938 ge söndagsskolan och barnmöten en framträdande plats. Under 1940-talet började ÖM centralt att anordna riksungdomsläger där Joel Boström och Ragnar Ragné var drivande. En ungdomskommitté samordnade läger- och kursverksamhet och det framväxande juniorarbetet. Erik Söderlund var ÖM:s förste juniorsekreterare 1952-1962. Åren 1954-1956 var Robert Lithell anställd ungdomssekreterare och initierade ett förstärkt stöd åt barn- och ungdomsarbetet i församlingarna. Det möjliggjordes bl.a. genom nya statsbidrag från 1954. Som ungdomsinstruktör 1955-1962 arbetade Sven Nilsson tillsammans med flera medarbetare men under visst motstånd från en del konservativa pastorer med materialproduktion, bl.a. tidningen Ledartips, ledarutbildning, nya programformer för juniorarbetet (J1, J2 och J3) m.m. Ö. tog form både som ram för barn- och ungdomsarbete och som en alltmer självständig ungdomsrörelse som utgjorde en egen plattform för ungdom inom ÖM, bl.a. i årliga riksting. Verksamheten leddes av ÖMU-rådet och ÖMU-sekretariatet och bland nya initiativ kan nämnas nya arbetsformer för scout- och tonårsarbete liksom för verksamhet för yngre barn och för unga vuxna, språkresor och internationella stipendier. Ö. uppgick 1997 i EFK UNG.