Sandell-Berg, Lina

Sandell-Berg, Lina (Carolina) Vilhelmina (1832-1903) EFS, sångförfattare, översättare, redaktör. Gift 1867 med Oscar Berg (1839-1903). (Själv använde S. aldrig det sammansatta efternamnet vilket är en sentida konstruktion. Som ogift kallade hon sig Lina Sandell och som gift Lina Berg.)

S. var född och uppväxt upp i ett väckelsehem i Småland. Hennes far, kontraktsprosten Jonas Sandell, tillhörde de präster som samtidigt var engagerad i den nyevangeliska väckelsen och nykterhetsrörelsen. S. var som barn sjuklig och fadern tog delvis hand om hennes undervisning, vilket gjorde att hon tidigt fick lära sig flera främmande språk.

Redan som barn skrev S. flitigt verser, särskilt efter att som tolvåring ha upplevt helande från en förlamningssjukdom som gjort henne oförmögen att röra sig som andra barn. Hennes liv var fyllt av sorger, något som påtagligt kom att prägla hennes diktning. På en båtresa år 1858 på Vättern omkom hennes far när han spolades över bord och drunknade. Året innan hade en av hennes systrar blivit änka och en annan syster förlorat sitt nyfödda barn. När sedan modern avled år 1860 splittrades hemmet och S. kom året därefter till Stockholm där hon fick tjänst vid EFS expedition som redaktör och expeditionsbiträde åt föreståndaren Waldemar Rudin. I Stockholm tillhörde S. kretsen kring Carl Olof Rosenius, och de två stod varandra nära. Flera av hennes sångtexter hämtade inspiration från Rosenius förkunnelse. Hon samarbetade även flitigt med Bernhard Wadström, och det var han som i egenskap av redaktör för Budbäraren lät publicera hennes första sånger 1858.

S. ville till en början inte sätta ut sitt namn under sina sånger, men när de trycktes kom initialerna L.S. att stå där. I samband med de teologiska spänningar som fanns inom EFS och den nyevangeliska väckelsen och när Svenska Missionsförbundet hade bildats, fick S. strida för att hennes sånger inte skulle ändras. Hon var mån om att den teologi som hon företrädde inte förvanskades. Hennes sånger präglas av bibelnärhet, innerlighet och allvar. Och Rosenius yttrade vid något tillfälle att "ingen kan sjunga om den fria nåden som Lina Sandell-Berg".

Många av de sånger och psalmer som S. diktade hade sitt ursprung i personliga erfarenheter eller i sådant som hon lyssnat till i predikningar och bibelutläggningar. Många var också översättningar från framför allt engelska. Några var tillkomna på begäran av andra eller på grund av särskilda omständigheter eller händelser. Så t.ex. skrev hon sången "Vem klappar så sakta i aftonens frid" på begäran av Oscar Ahnfelt, som bad henne om en sångtext när han skulle möta kung Karl XV. Också i övrigt samarbetade S. nära med Ahnfelt som tonsatte många av hennes sånger.

Åtskilliga av S:s sånger är fortfarande älskade och sjungna. Dit hör "Tryggare kan ingen vara", "Blott en dag ett ögonblick i sänder", "En liten stund med Jesus", "Jag kan icke räkna dem alla", "Bred dina vida vingar" och en lång rad andra. I många fall publicerades S:s sånger först i kristna tidningar och tidskrifter och efterhand kom de att inlemmas i någon eller några av de sångböcker som gavs ut av enskilda eller grupper inom den nyevangeliska väckelsen, t.ex. Pilgrimsharpan, Sånger till Lammets lof, Hemlandstoner, Sionstoner. Hennes sånger är spridda inte bara i Sverige utan även i andra delar av världen.

Förutom sånger för både barn och vuxna skrev S. även mycket annat för barn och var under åren 1870-1891 redaktör för Barnens Tidning. Tillsammans med sin man utgav hon 1877-1888 tidningen Barnens Vän. Den övertogs sedan av EFS-förlaget. Åren 1865-1901 redigerade S. kalendern Korsblomman.