kolportör

kolportör, (från franskans col 'hals' och porter 'bära'). Under 1800-talet anställdes kolportörer av bl.a. traktatsällskap för att sälja eller dela ut kristen litteratur, oftast billiga småskrifter med uppbyggligt innehåll. Särskilt efter att konventikelplakatet avskaffats 1858 utvidgades k:s uppgift till att även framföra muntliga budskap; de blev på så sätt allt mera resande lekmannapredikanter t.ex. inom EFS. K. kan delvis ses som föregångare till de frikyrkliga pedikanterna.