Hedin, Edvard Laurentius Maximus

Hedin, Edvard Laurentius Maximus (1856-1921) HF, ordförande, ledare för Helgelseförbundet, initiativtagare till Torpkonferensen, lekmannapredikant, godsägare, riksdagsman. Gift 1882 med Axelina Hedin. I början av 1880-talet kom H. i kontakt med väckelsen i Västernärke, bl.a. i Riseberga bönhus. Detta ledde till ett löst sammansatt nätverk av lekmannapredikanter påverkat av anglosaxisk helgelseförkunnelse, vars ledare han blev. Vid midsommar 1887 inbjöd han till den första Torpkonferensen på Torps gård, som han arrenderade sedan åtta år och året därpå inköpte. Det blev den officiella starten för HF och H. var dess ordförande till sin död 1921.

H. kännetecknades av entreprenöranda, stor arbetskapacitet och ett brett engagemang. Han hade en mängd uppdrag på olika nivåer i lokalsamhället, bl.a. ordförandeuppdrag såväl i kommunala, industriella, politiska, handels- och försäkringssammanhang som i flera föreningar. Riksdagsmannauppdraget hade han under tre mandatperioder, 1897-1902, för Lantmannapartiet och 1918-1920 för Lantmanna- och borgarepartiet. Som ledare för HF organiserade han konferens-, evangelist- och missionsverksamhet. Han var en karismatisk ledargestalt med stor auktoritet, som även ägnade mycket tid till mötesresor som lekmannapredikant från Norrland till Skåne. Hans predikningar kännetecknades av känslosamhet, kristuscentrering och vardagsnära erfarenheter.

Tillsammans med sin hustru Axelina tog han stort personligt ansvar för att det praktiska fungerade under Torpkonferenserna och för att deltagarna skulle känna sig hemma. Han höll alltid konferensens inledande välkomstanförande. För H. var det viktigt att konferensen var öppen för "allt Guds folk". Han var drivande i utsändandet av evangelister och missionärer inom HF. Hans korrespondens med dem var livlig och hans hem fungerade också som bostad för evangelister och missionärer som tidvis saknade sådan.