Helgelseförbundet

Helgelseförbundet, HF, missionssällskap och senare samfund som uppkom i Västernärke. Det har sina rötter i tidigare väckelserörelser i området, roparrörelsen och den lågkyrkliga Risebergarörelsen kring Olof Hedengren, men inspirerades även från angloamerikansk helgelseförkunnelse, främst William E. Boardman, en amerikansk metodistpastor senare bosatt i England, och hans skrift I Andens kraft, översatt av Nelly Hall. H. kom inte till genom splittring utan ur ett andligt skeende i trakterna kring Torps herrgård i Västernärke, inte minst genom väckelseförkunnaren Nelly Halls verksamhet i området. Fredrik Fransons förkunnelse vid alliansmöten i Örebro 1882 gav just allianstanken förnyad aktualitet och påverkade det lösa nätverk som växte fram.

Som mer organiserat missionssällskap räknas det officiella bildandet till den första Torpkonferensen midsommarhelgen 1887 som arrendatorn, senare godsägaren E.L.M. Hedin inbjöd till. Med den f.d. prästen C.J.A. Kihlstedts inträde i H. år 1890 blev förbundet en mer organiserad rörelse, protokoll började skrivas och stadgar antogs 1892, i vilka betonades att H. som "osekteriskt missionssällskap" hade som huvudinriktning mission, enhet och helgelse. Detta grundades i en kristocentrisk förkunnelse och tog sig uttryck på olika sätt i H:s tidiga verksamhet. 1890 startades den första bibelkursen i Kihlstedts hem i Smedstorp, den första av de årliga kurser, som från 1894 hålls på Götabro, inköpt för detta ändamål. Från och med 1893 var Emil Gustafson en av lärarna på dessa kurser. Evangelister sändes ut varje år två och två, både manliga och kvinnliga. De senare väckte både uppseende och anstöt. Redan 1890 sändes de första missionärerna till Kina och Sydafrika, Helgelseförbundets mission. Samma år startades tidningen Trons Segrar som med Kihlstedt som redaktör blev ett språkrör för rörelsen. H. gav ut den första upplagan av sin sångbok Förbundstoner 1911 och startade HF:s förlag 1912.

Efter att de sista bland pionjärerna avlidit i början på 1920-talet skedde flera betydelsefulla förändringar. Från att ha varit ett missionssällskap med enskilt medlemskap utvecklades H. successivt till att bli ett samfund bland de andra i den svenska frikyrkofloran, med baptistisk dopteologi och kansli i Kumla. 1923 utsågs kinamissionären August Karlsson till H:s förste missionsföreståndare. År 1924 ändrades stadgarna så att församlingar fick rätt att ansluta sig till HF. 1925 predikade Frank Mangs första gången på Torpkonferensen. Efter August Karlssons död 1928 kallades Mangs till missionsföreståndare för H., vilket han avböjde.

En starkt bidragande orsak till den ändrade hållningen i församlings- och samfundsfrågan var den framväxande Pingströrelsen. Dess förkunnelse och församlingssyn med betoning på "den rena och bibliska församlingen" drog till sig många av HF:s evangelister och understödjare liksom en del av de fria men HF-inriktade församlingarna. Förbundet påverkades alltså av förkunnelse om Anden och församlingssynen, samtidigt som PR:s framväxt blev en viktig utlösande faktor för H:s egen profilering och konsolidering som samfund. Allt fler församlingar anslöt sig till H. och allt fler av evangelisterna blev knuta till församlingsarbete i stället för till pionjärt arbete.

År 1932 inköptes vilohemmet Granbacken i Vrigstad. När en permanent pastorsutbildning startades 1947 hölls en tid höstterminen på Vrigstad och vårterminen på Götabro, innan Missionsskolan helt förlades till Götabro 1965. Utvecklingen innebar att behovet av vigselrätt aktualiserades och den möjliggjordes 1952 genom den nya religionsfrihetslagen. År 1947 blev H. medlem i Sveriges Frikyrkoråd och därefter även i andra ekumeniska organ. Birger Davidsson, H:s kamrer 1946-1985, var under tre decennier också Frikyrkorådets kassör och därmed en i frikyrkoekumeniken välkänd HF-profil.

Vid denna tid förändrades H. också från att huvudsakligen ha varit en landsbygdsrörelse till att också starta församlingar i större städer. En allt starkare betoning skedde på församlingarnas ungdomsarbete, flera ungdomsgårdar iordningställdes och Helgelseförbundets Ungdom bildades. År 1941 valdes Stig Abrahamsson till H:s förste ungdomssekreterare. 1954 valdes han till ny missionsföreståndare vilket förstärkte H:s pingstbetoning. Från 1950-talet breddades också H:s missionsarbete med arbete i en rad nya länder, Helgelseförbundets mission. År 1978 gick H. med i insamlingskampanjen Bröd till bröder, i samarbete med ÖM och SB. Församlingarna övergick 1987 till att använda den ekumeniska sångboken Psalmer och Sånger och den för alla baptistiska samfund gemensamma handboken Till församlingens tjänst men bevarade i huvudsak det ursprungliga folkliga draget.

År 1988 togs de första kontakterna från Fribaptistsamfundets sida om ett eventuellt samarbete med H. Den 1 januari 1992 slogs H:s och FB:s tidningar, Trons Segrar och Upplysningens vän, samman och ett ökat administrativ samarbete inleddes. Den 1 januari 1994 skedde det officiella samgåendet mellan de två samfunden. Då hade H. drygt 6000 medlemmar fördelade på ca 100 församlingar. År 1997 bildades Nybygget – kristen samverkan (senare Evangeliska Frikyrkan) genom en sammanslagning mellan HF/FB och Örebromissionen.