Metodistkyrkans psalmbok

Metodistkyrkans psalmbok "Metodister är ett sjungande folk" alltsedan bröderna John Wesleys och Charles Wesleys dagar. Sången var ett viktigt sätt att sprida det kristna budskapet på. Därför har det utgivits psalmböcker genom hela MK:s historia. När metodismen organiserades i Sverige tog de hemvändande sjömännen och pastorerna med sig den s.k. Bredbergska psalmboken som de svenskspråkiga metodisterna i Amerika utgivit och använde sig av. En psalmbok med många översättningar från engelskan, men även starkt påverkad av både J.O. Wallins svenska psalmbok och J.L. Runebergs finlandssvenska psalmbok. Den innehöll 720 nummer. Redan 1868 utgav Victor Witting Sånger på vägen till Zion som var försedd med melodier i sifferskrift. År 1870 gav han ut Psalmer och Lofsånger för enskild och offentlig gudsdyrkan med 200 nummer. Några nya psalmer hade tillkommit, men var i stort sett ett utdrag ur den Bredbergska psalmboken från Amerika. Åren 1891-1992 gavs den första "riktiga" psalmboken ut. År 1919 kom nästa utgåva som hade 600 nummer. I den var bl.a. Gustaf Adolf Gustafson och K.E. Norström drivande. Flera nya psalmer skrevs och nya översättningar gjordes. År 1951 var det så dags igen, Metodistkyrkans Psalmbok med 690 nummer. Ytterligare nya psalmer tillkom, framför allt nyöversättningar av Wesleypsalmer. Theodor Arvidson Carl Thunström, Randolf Eimir, Arne Widegård och Henry Atterling var drivande i detta projekt. Redan 1942 fanns ett förslag framtaget, men det fördröjdes av olika skäl, bl.a. att det redan då fanns tankar på att göra en ekumenisk psalmbok, vilket inte var moget för då. Först 1987 blev detta verklighet genom att Psalmer och Sånger gavs ut.