radikalpietism

radikalpietism, avfärdade, till skillnad från pietismen, kyrkans allmänna gudstjänster och förlitade sig mer på inre andliga uppenbarelser än på uttolkning av Bibeln och tog avstånd från den officiella kyrkan. I stället bildade man egna sammanslutningar där endast uttalat omvända medlemmar fick delta. En inspiratör var den tyske läkaren Johann Konrad Dippel som under ett år var i Stockholm och förkunnade. Han utvisades 1727 efter konventikelplakatets införande. En av r:s predikanter var den unge Sven Rosén. En annan av de mer kända svenska radikalpietisterna var Erik Molin (ca 1710-1755), som sattes i husarrest under tre år för sina kyrkokritiska uttalanden och därefter utvisades ur landet på livstid. En församling inom r., räknad som Sveriges första friförsamling över huvud taget, bildades 1734 i det s.k. Mommas hus av riksdagsmannen Carl Michael von Strokirch. R. var uttalat kritisk mot kyrkans lära om såväl Bibelns auktoritet och sakramenten, som synen på försoning och prästämbetet.