Docs
Svenskt Frikyrkolexikon
Hem » A » Adventistsamfundets hälsobudskap

Adventistsamfundets hälsobudskap

Adventistsamfundets hälsobudskap växte fram på 1860-talet och är nära förknippat både med tron på Bibelns sexdagarsskapelse och Nya testamenetets ord om att förvalta kroppen som ett tempel för den helige Ande. Den bibliska människosynen, den holistiska, med kropp, själ och ande som en odelbar enhet, blev avgörande också för synen på hälsa och sjukdom i en tid när holistiska behandlingsmetoder inte existerade. Jesu exempel att bota hela människan, som ett förebådande om Hans rike, blev avgörande för adventister som väntade hans ankomst. Influenser från 1800-talets amerikanska reformrörelser hade också betydelse för utvecklingen av hälsoverksamheten. I Battle Creek, Michigan, byggdes 1866 ett sanitarium ('sanatorium') där naturliga botemetoder lärdes ut: massage, vattenbehandlingar, frisk luft, motion, sund kost (framför allt vegetarisk) samt mental/andlig hälsa. Den ledande läkaren som utvecklade Battle Creek till att bli Amerikas största kurort i slutet av 1800-talet, var John Harvey Kellogg. Tanken var att hälsa kunde läras, att individen bar ett ansvar för sin livsstil. Därför blev Battle Creek också en utbildningsinstitution för sjukgymnaster, sjuksköterskor och läkare. Läkarlinjen förlades senare till Loma Linda, Kalifornien. Kelloggs koncept fördes vidare till Skandinavien av hans elev, den unge danske läkaren Carl Ottosen, som byggde upp verksamheten vid Skodsborgs Badesanatorium i Danmark (1898-1992). Dit kom elever från hela Östersjöområdet. I Sverige öppnade många skodsborgsutbildade sina egna kliniker runt om i landet. SDA-samfundet i Sverige öppnade 1905 Nyhyttans Badanstalt, Järnboås i Bergsslagen, fr.o.m. 1932 en helårsinstitution. År 1926 inköptes Hultafors sanatorium utanför Borås. Här fanns mellan 1929 och 1965 en treårig sköterskeutbildning efter Skodsborgs modell. Hultaforssköterskor fick förutom allmän sköterskeutbildning också undervisning i fysikalisk terapi, sjukgymnastik och massage. Dessutom ingick kristen karaktärsdaning och bibelkunskap, då sköterskorna främst skulle tillgodose behoven på adventistinstitutioner. Legitimerade läkare som Isak Unhäll 1943-1964, och Norman Blomstedt 1964-1984, garanterade vårdkvaliteten gentemot landsting och försäkringskassa. Detsamma gällde Nyhyttans Badanstalt där med.dr Gunnar Smårs ledde institutionen 1954-1981. På Stockholms Fysikaliska Institut togs dagpatienter emot. Åren 1927-1967 utgavs Sundhetsbladet, den första svenska hälsotidskrift som riktades till allmänheten. Synen på hälsa präglades av att den totala hälsan endast var möjlig om den helige Ande fick verka för helande i människans sinne. Specifika andliga helandemetoder praktiserades inte, med undantag för förbön. Samtidigt hade den enskilde ansvar för sin egen hälsa genom sin livsstil. SDA avhöll sig från alkohol, tobak och vanligen även te och kaffe. Docent Henning Karström, Helsingfors, gav i Skandinavien den vegetariska näringsläran en vetenskapligt underbyggd struktur. Kosten sågs som viktig inte minst i förebyggande syfte. Därför kom även hälsokostprodukter att produceras och försäljas (Nutana, Vegetariafabriken m.fl.) Ytterst handlade det om att förvalta Guds gåva, livet, på bästa sätt i väntan på Hans ankomst och att betjäna medmänniskan optimalt.

Litt. b:

Litteratur i urval om personen eller företeelsen i artikeln

  • Sundhetsbladet

  • Ellen G. White, Hälsa för hela människan (1908/2002)

  • Henning Karström, Vägen till hälsa (1966)
  • Motzi Eklöf, Missionerande medicin (Svensk Medicinhistorisk Tidskrift vol. 1)