Palmqvist, Gustaf

Palmqvist, Gustaf (1812-1867) SB, folkskollärare, organist, baptistpionjär, samfundsledare, predikant. Under tio år som lärare och kantor i Stockholm blev han nyevangeliskt kristen och nära förbunden med Carl Olof Rosenius. År 1851 utvandrade han till Amerika som själasöjare för separatister från Hälsingland. I USA blev han 1852 baptist och grundade samma år, i Rock Island, Illinois, USA, Amerikas första svenska baptistförsamling vars pastor han blev. Han återvände till Sverige och Stockholm 1857 där han till sin död fungerade som baptistpastor och nära medarbetare till Anders Wiberg, Han var lärare vid Betelseminariet 1866-1867 och startade kolportörsskolor i bl.a. Stockholm och Sundsvall. P. var en av den tidiga svenska baptismens mest framstående personligheter. Bror till Johannes Palmqvist och Per Palmqvist.