A

Alm, Helge Emanuel (1908-1979) MK, pastor. Gift med Ann-Sofie Johnson. Född i Sollentuna. Studerade vid Överås. Var pastor sedan 1932 i Grankulla, Finland, Stockholm S:t Johannes, Gävle S:t Petri och Bomhus, Norrköping Betel, Örebro och Gällersta, distriktsföreståndare västra distriktet, Stockholm Kungsholmen. Sekreterare för Metodistkyrkans yttre mission 1961-1975, ordförande i Nordiska Centralafrikakommittén 1963-1975, ordförande i Svenska missionsrådet och Nordiska Missionsrådet 1965-1975. Svenska Läkarmissionen, ledamot i Frikyrkan Hjälper m.m.

Alm, Karl Ragnar (1900-1988) MK, pastor, missionär. Gift med Lydia Oelschlaeger. Född i Dunkers socken, Södermanland, men flyttade i unga år till Sollentuna. Han började sina studier vid Metodistkyrkans Teologiska seminarium i Uppsala och fortsatte på Överås i Göteborg när skolan flyttades dit 1924. A. tjänstgjorde som pastor i Sverige 1925-1931 i Vallda-Släp-Sandlyckan, Porjus, missionsevangelist. Missionär på Sumatra, Indonesien, 1931-1965, distriktsföreståndare, rektor vid predikantskolan i Kisaran 1952-1957, lärare Nommensen-universitet 1957-1965, studerat vid Richmond College, England 1930, Garrett Biblical Institute, USA 1938-1939, 1946.

Almgren, Karl Efraim (1890-1975) MK, pastor. Gift med Ester Amanda Jönsson. Född i Uppsala. Han studerade 1909 dekorativ konst på ett stipendium i Berlin. Studerade vid Metodistkyrkans Teologiska seminarium i Uppsala 1912-1916. Pastor i Rönneshytta, Alingsås, Borås, Östersund, Västervik, Göteborg Tabor, redaktör för tidningar, bl.a. Svenska Sändebudet, där han skrev under pseudonymen EZRA, och flera andra publikationer 1937-1958. Sekreterare och kassör i Svenska Ekumeniska föreningen. A. höll många radioandakter. Teol. hedersdoktor vid Burton College & Seminary, USA 1962. A var djupt förtrogen med teologi, filosofi, historia och litteratur.

Almqvist, Knut Wilhelm (1819-1878) EFS, lärare, präst, missionsföreståndare, initiativtagare till Jönköpings Traktatsällskap. Gift 1850 med Charlotta Sandell (1823-1859), äldre syster till Lina Sandell-Berg. Gift 1860 med Augusta Svahn (1840-1913), i vilket äktenskap bl.a. konstnären Ester Almqvist föddes. Född i Gränna. Efter studier i Jönköping och Uppsala prästvigd i Växjö 1845, kollega i Jönköping 1847-1863, pastoralexamen 1859, kyrkoherde i Linneryd, Växjö stift, 1861 med tillträde 1863, föreståndare för Johannelunds Missionsinstitut och missionsföreståndare för EFS 1869-1875, kyrkoherde i Nöbbele, Växjö stift, 1874 med tillträde 1875. Efter ankomsten till Jönköping kom A. i kontakt med den krets av väckta kristna som bildats 1836-1837 genom Per Magnus Elmblads verksamhet i staden. År 1853 tog A. initiativ till bildandet av Jönköpings Traktatsällskap och utsågs till dess förste ordförande. Han ansåg andlig verksamhet genom lekmän såväl berättigad som behövlig men ville genom bildandet av en förening garantera yttre ordning och lärans renhet samt "genom meddelande av yttre kallelse åt begåvade lekmän söka regelbinda deras dittills obundna och okontrollerade verksamhet". Efter ett par år uppstod emellertid slitningar "om metoden vid de gudomliga sanningarnas förkunnande och om sättet att gå tillväga vid Guds rikes utbredande". Det gällde de anställda kolportörernas allt flitigare predikande på bekostnad av traktatspridningen och därmed ett nedsättande av predikoämbetets anseende liksom förkunnelsens allt tydligare nyevangeliska karaktär. Detta ledde till att A. 1856 lämnade ordförandeskapet i Traktatsällskapet. Som kyrkoherde i Linneryd deltog han flitigt i missionsmöten (mission, möte) och uppmuntrade fri andlig verksamhet genom lekmän, vilket meriterade honom för uppgiften på Johannelund. Under åren i Nöbbele höll han strikt på det kyrkliga ämbetet.

anabaptism, (grek. anabaptízo 'döpa om'), en reformationsrörelse med väckelsekaraktär (väckelse) som uppstod i Västeuropa på 1500-talet. Ett huvuddrag var att de motsatte sig kyrkans förbindelse med staten utifrån sin syn på församlingen som en gemenskap av troende och Jesu efterföljare. De förkastade även barndopet och menade att kristen omvändelse, och därmed kristet dop, förutsätter ett medvetet val. Genom inspiration från holländsk a. och engelsk kongregationalism uppstod i början av 1600-talet den moderna baptismen, som i Sverige blev Svenska Baptistsamfundet. De kyrkor som i dag förknippas med traditionell a. är mennoniter, hutteriter och amish.

andedop, oftast omvälvande, punktuell andlig erfarenhet där mottagaren ser en förändring i sitt liv eller upplever en ny andlig funktion, t.ex. tungotal. Historiskt finns det två innebörder av begreppet, dels helgelserörelsens där a. är en andra välsignelse som främst ses som ett led i helgelsen, som uppfyllelse av Guds Ande eller som kraft till tjänst, dels pingstväckelsens, där a. åtföljs av tungotal som ofta ses som dess initiala tecken. Teologiskt brukar de som ser a. som en specifik upplevelse, vid sidan av frälsningsupplevelsen (frälsning), referera till bibelställen som menas förutsäga detta, som Matt 3:11: "han [Jesus] skall döpa er med helig ande och eld", och där detta menas uppfyllas, som i Apg 2:4: "alla fylldes av helig ande".

Anderson, Alfred (1894-1984) SDA, pastor, bibellärare, samfundsledare (samfund). Gift 1918 med Anna Wiklander. Född i Strömnäs, Ångermanland. Döpt av Seth Lundström i Härnösand 1919. Studier i engelska, elev vid Nyhyttans Missionsskola 1920-1923. Predikant företrädesvis i Norrland, kallad "Norrlands apostel", Boden 1925-1927, Malmberget och Gällivare 1927-1929, Sundsvall 1932-1934. Ledare för Nordsvenska konferensen (distriktet) 1937-1944, 1954-1958, för Sydsvenska 1944-1950. Bibellärare vid Ekebyholms Missionsskola 1951-1954. A:s förkunnelse hade en stark eskatologisk inriktning (eskatologi) med en konservativ adventistisk bibeltolkning, var kraftfull och engagerad parad med en intellektuell hederlighet.

Anderson, Clarence (1890-1977) SDA, pastor, samfundsledare. Född i Minnetonka Mills, Minnesota, USA. Döpt 1906. Studier vid. Broadview Theological Seminary. Predikoverksamhet i Minnesota 1916-1921, därefter i Sverige till 1932. I Sverige kom A:s verksamhet att täcka stora delar av södra Sverige, men även Dalarna. Framför allt initierade han ett omfattande ungdomsarbete. A var mycket uppskattad både som förkunnare och ledare. Åren 1932-1936 avdelningsledare i divisionen för Nordeuropa och Västafrika med säte i England. Återvände till USA 1936 där han innehade flera ledande befattningar.

Andersson, Anette (1863-1947) FA, officer. En av de kvinnliga officerare som dömdes till fängelsestraff för överträdande av mötesförbud. I officersregistret står hon antecknad som "Tjänarinna med klen utbildning och utan sångröst". Hon behärskade dock engelska och blev en framgångsrik officer i Sverige, Norge och England. Hade flera ansvarsfulla uppgifter. År 1919 fick hon den internationella ledningens uppdrag att tillsammans med en kollega resa i Asien under två år för att besöka skandinaviska missionärer. Pensionerades vid 60 års ålder men öppnade då en affär i Oslo där hon sålde varor till förmån för missionen. Bekostade utbildning till ett stort antal sjuksköterskor och underhöll flera barnhem i Asien.

Andersson, Hanna (1867-1938) FA, en av de första officerarna inom FA i Sverige. Hon var Hanna Ouchterlonys medarbetare och besökte alla de människor som sökte frälsning i de första mötena. Fick frågan från Ouchterlony om hon var villig att resa till Göteborg för att börja FA:s verksamhet där. Hon fick tre dagars betänketid. A. reste och utförde ett banbrytande arbete i Göteborg. Hon var musikalisk och ackompanjerade sig själv på fiol. I Göteborg bildade hon FA:s första kvinnliga hornmusikkår, där hon själv spelade ess-kornett. A. var en orädd kvinna och fick hedersnamnet "Bergsprängerskan".

Andersson, Hasse Hans Torgny Ansgar (1934-1998) PR, pastor, sångförfattare. Född i Mölndal. Efter evangelist- och medarbetartjänster var A. föreståndare i pingstförsamlingarna i Avesta 1965-1972 och Skövde 1972-1980. A. studerade sedan vid teologiskt seminarium i Florida, USA. Därefter föreståndare i Sollentuna 1982-1995 och Enköping 1995-1998. A. var tillsammans med Olle Sandstedt ledare för Pingstväckelsens predikantkör. Han var även aktiv som debattör i fråga om kvinnor i församlingens yttersta ledning och tog upp den frågan på Nyhemsveckan 1986. Två år senare tillsattes två kvinnor som äldste i församlingen i Sollentuna.

Andersson, Ida (1889-1974) ÖM, evangelist och predikant. Var i ÖM:s tjänst från 1911, från 1915 i Västergötland där hon var föreståndare för ett missionshem i Skara, invigt 1923, och i Lundsbrunn (Bidalite), invigt 1933. A. var ledare för den s.k. Slättmissionen och dess evangelistverksamhet, ansvarig för uppförandet av ett 30-tal baptistkapell (baptist, kapell), initiativtagare till barnkolonin Broddetorp 1921. A. följde den s.k. trosprincipen och utan att behoven offentliggjordes invigdes alla kapell skuldfria. Kapellen byggdes oftast innan det fanns en lokal baptistförsamling på orten. Många av evangelisterna hämtades från ÖM:s bibelskola i Örebro. Missionshemmen var bostad för henne själv och hennes team, centrum för verksamheten och gästhem för konvalescenter, andligt hjälpsökande och andra besökare. Ledare för denna verksamhet efter A:s död blev Stina Svenson. Till arvet efter A. hör den årliga Edsväraveckan.

Andersson, Karl-Erik (1922-2009) SAM, distriktsföreståndare. Född i Ödestugu, Jönköpings län. Efter studier vid Evangeliska Skolan i Kortebo verksam i olika församlingar samt i centrala uppgifter inom SAM/SAU, bl.a. förbundssekreterare i SAU 1956-1962, distriktsföreståndare 1975-1987 samt styrelseledamot 1974-1983. A. var vidare starkt engagerad inom Frikyrkliga Studieförbundet samt inom Riksförbundet Pensionärs Gemenskap, RPG, liksom i arbetet för att rädda äldre men överflödiga missionshus till eftervärlden som kulturarv genom bildandet av intresseföreningar för deras bevarande.

Andersson, Nils (ca 1877-efter 1923) SDA, kolportör, predikant, missionär. Gift 1917 med Nilia Höijer. Utbildad på den skandinaviska missionsskolan i Frydenstrand, Danmark. Arbetade under 1900-talets första år framför allt i Dalarna, Västmanland och Värmland, gick till fots, sålde böcker, höll möten. Kallades 1902 till att arbeta på Island, återkom 1918. Under åren på Island reste han till fots och till häst över hela ön, skrev rese- och naturskildringar till Fraekorn (Sädeskornet), samfundets tidning som han utgav. Efter ett par år i Sverige, flyttade A. till USA.

Andersson, Nils Gustaf (1898-1989) PR, pastor, redaktör. Född i Landskrona, döptes 1920 i Elim i Malmö, bibelskola i London. Gjorde pionjärgärning i församlingarna i Alsterbro och Kalmar, tjänade även församlingarna i Västervik, Lidköping och Östermalms Fria Församling i Stockholm. När Dagen startade knöts han till tidningen som skribent och var under två perioder, 1947-1953 och 1958-1965, anställd på Dagens redaktion, den mesta tiden som redaktionschef. Efter sin pensionering var han engagerad i LP-stiftelsen, som redaktör för tidningen Strandgården.

andlig sång, inom de inomkyrkliga rörelserna, som pietismen, och senare nyevangelismen och frikyrkan har sången alltid spelat en mycket viktig roll. Den har funnits där för att locka åhörare, för att skapa stämning, för att skapa identitet och för att föra ut ett teologiskt budskap. A. är ett vitt begrepp och omfattar såväl andliga visor som psalmer. Det har använts av brukarna sedan 1700-talet för att avgränsa genren från världslig musik och kyrkans mera formella uttryck. A. användes tidigt inom konventiklarna. Den pietistiska sångboken Mose och Lam(b)sens Wisor från 1717 och den herrnhutiska Sions Sånger från 1743 (del I) och 1745 (del II) är exempel på tidiga sångsamlingar som användes i dessa sammanhang. För att underlätta framförandet i hemmen användes ofta sifferskrift och psalmodikon. Vid framväxten av olika frikyrkoriktningar blev framtagandet av en egen sångbok med a. ett måste för såväl kyrklig identitet som teologisk särprägel. Som exempel på kända författare av a. kan nämnas Lina Sandell-Berg, Oscar Ahnfelt, Nils Frykman och J.A. Hultman.